Internationellt efterlyst gripen i Ystad
Hon har varit efterlyst i det internationella eftersökningssystemet SIS som används av länderna i Schengen-samarbetet. Polisen hade under fredagen sökt kvinnan i hennes bostad utan resultat. Framåt kvällen dök hon själv upp på polisstationen i Ystad och undrade varför polisen hade letat efter henne. Hon fick då veta att hon var efterlyst för brott av åklagare i Italien och greps. Senare på kvällen anhölls hon. - Anhållan grundar sig på efterlysningen, som i sådana här fall kan vara väldigt ospecifika. Vår tolkning är att brottet hon är misstänkt för går att jämställa med häleri. De italienska åklagarna kopplar kvinnan till en liga som inriktat sig på stulna bilar, alltså en slags organiserad brottslighet. Mycket mer vet vi inte i nuläget, säger kammaråklagare Stefan Gradler vid internationella åklagarkammaren i Malmö. Brotten ska ha skett i slutet av 1990-talet, men exakt vilket samröre som kvinnan misstänks ha haft med den kriminella ligan framgår inte av efterlysningen, säger Stefan Gradler. Kvinnan själv nekar till brott, men tror sig veta att det hela rör sig om bilköp som hennes man gjort i Europa. Hon är numera ensamstående, lever under ordnade sociala förhållanden och arbetar i Skåne. Stefan Gradler är försiktig med att kommentera fallet, men menar att det europeiska straffrättssamarbetet generellt sett har sina problem. - Tyvärr händer det ibland i vissa sådana här fall att mottagarlandet rätt vad det är tappar intresset, och det känns inte så trevligt. Personerna kan ju sitta frihetsberövade i veckor och sedan bara släppas. Jag hade för ett tag sedan ett fall med en kvinna som var efterlyst från Tyskland. Plötsligt släppte tyskarna målet. Varför fick jag inte veta, säger Stefan Gradler. Ärendet med kvinnan som greps i Ystad i fredags skiljer sig från ett vanligt svenskt brottsfall så tillvida att svenska myndigheter håller henne frihetsberövad utan att själva ha någon insikt i målet. - Vi får dock förlita oss på att den italienska domstolen vet vad de gör och utgå ifrån det, säger kammaråklagare Magnus Ramebäck som är kollega med Stefan Gradler vid internationella åklagarkammaren. Om det skulle visa sig att de italienska åklagarna så småningom släpper det aktuella fallet så är kvinnan inte rättslös, menar Magnus Ramebäck. - Om det inte blir något av det här ärendet så har hon rätt att söka skadestånd för att hon har suttit frihetsberövad, och i slutändan är det då de italienska myndigheterna som för stå för notan eftersom det var de som initierade häktningen. - Att oskyldiga sitter häktade en tid händer ju ibland i den nationella juridiken också, men visst är risken något större i internationella sammanhang. Men nu har vi ett europeiskt straffrättssamarbete och att några personer kan bli oskyldigt häktade är priset vi får betala, anser jag. - Det kan tyckas kontroversiellt att säga så, men alternativet är inget samarbete alls och då spelar vi verkligen de kriminella organisationerna i händerna, säger Magnus Ramebäck. Jourdomstolen i Lund beslutade i eftermiddags att kvinnan ska fortsätta vara frihetsberövad. I veckan kommer internationella åklagarkammaren i Malmö att kontakta svenska justitiedepartementet och mer information om vad kvinnan verkligen misstänks för kommer att krävas fram från de italienska myndigheterna. I vanliga fall brukar justitiedepartementet ge utländska myndigheter mellan 20 och 40 dagar att komma in med en begäran om utlämning. Handläggningen av kvinnans fall kommer dock att gå mycket snabbare eftersom hon inför domstolen i Lund i går gick med på att utlämnas till Italien.
