Missbrukande ungdomar vägras avgiftning i Ystad
Kampen mot narkotikan är tuff. Tillgängligheten ökar och inom vården saknar man klara metoder för vård av unga missbrukare. Thomas Flinck, enhetschef på Rådgivningsbyrån ,menar att vården blev tagen på sängen när missbruket hos unga började öka kraftigt i mitten av 90-talet." BORDER="0"Kampen mot narkotikan är tuff. Tillgängligheten ökar och inom vården saknar man klara metoder för vård av unga missbrukare. Thomas Flinck, enhetschef på Rådgivningsbyrån ,menar att vården blev tagen på sängen när missbruket hos unga började öka kraftigt i mitten av 90-talet. Ungdomar under 18 år tas inte emot för avgiftning på alla sjukhus, däribland Ystads lasarett. Anledningen är att avgiftningen sorterar under vuxenpsykiatrin och dit kan bara de som fyllt 18 år söka sig. Någon motsvarighet på barn- och ungdomspsykiatrin finns helt enkelt inte. I de fall unga i Ystad varit i behov av avgiftning har Rådgivningsbyrån fått vända sig till Malmö allmänna sjukhus. Det är en god illustration av problematiken. Sjukvården och behandlingshemmen hängde inte med när droganvändningen bland ungdomar började öka i mitten av 90-talet. I dag finns få behandlingshemsplatser för unga under 20 och sjukvården har inte alltid kapaciteten att ta hand om unga missbrukare. - Sjukvården och behandlingshemmen blev tagna på sängen i mitten av 90-talet när gruppen unga missbrukare började öka ordentligt. Det var inte de förväntade ungdomarna som poppade upp, det var inte de med den traditionella, trassliga bakgrunden. Nu finns det andra behov och vi behöver andra modeller för att vårda dem. De måste känna att vården är för dem, säger Thomas Flinck, enhetschef på Rådgivningsbyrån. Han menar att det saknas en utarbetad strategi för hur man bäst vårdar unga narkomaner inom institutioner. - Det är ett arbete som är under utveckling. Nämndemansgården håller nu på att testa en ny metod för unga missbrukare, till exempel. Bristande strategi I kombination med att droger blir allt mer lättillgängligt i Ystad gör kampen för att rädda ungdomar undan missbruk tuff. Thomas Flinck menar också att det finns en alltför utbredd liberal hållning gentemot alkohol. - Det går hand i hand. Om man som vuxen accepterar att ens tonåring dricker öl eller vin när han eller hon går ut, då visar man från vuxenvärlden att det är okej att ta något kemiskt så att säga, innan man ska gå ut. Trots att man på kommunens missbruksenhet, Rådgivningsbyrån, är nöjd med resurstilldelningen och samarbetet mellan polis, socialtjänst och sjukvård faller allt fler unga in i avancerade drogmissbruk. Samverkan mellan de olika myndigheterna styrs av sekretesslagstiftningen som inte ger socialförvaltning och polis möjlighet att diskutera särskilda fall. - Vi träffar polisen vid behov. Det kan vara att de informerar om hur läget ser ut för tillfället, var drogerna kommer ifrån och sådana saker. Men vi kan aldrig diskutera enskilda individer, där har vi sekretess, säger Thomas Flinck. Samtidigt understryker han vikten av att samarbeta på olika fronter, med förebyggande insatser, med information, bekämpning och stöd. Han menar att ett bra exempel är kriminaliseringen av bruk och innehav av narkotika. Det ger polisen rätt att ingripa om de misstänker att någon är påverkad. Visar det sig att personen är det är polisen skyldiga enligt lag att anmäla det till socialförvaltningen. På så sätt finmaskas skyddsnätet och chanserna att upptäcka missbruket i tid. - Vi ska inte tro att vi kan vårda bort det här problemet, vi måste jobba på många olika sätt. Inte minst med förebyggande information. Kommunen har nu ansökt om bidrag från Länsstyrelsen för att starta ett föräldranätverk. Genom att utbilda föräldrar vill man skapa en medvetenhet kring droger och missbruk bland unga.
