Modelljärnväg - ett intresse som håller i sig
En modelljärnväg är en fantasimiljö. Ibland så fantasifull att den bara finns i entusiasternas tankevärld. Malmlöv är en sådan.
I tre år har modelljärnvägsbyggarna i Ystad planerat och drömt om sin egen fanatsimodelljärnväg Malmlöv. I den ryms alla tider och alla landskap. Brösarps backar och storstad, gamla oranga rälsbussar och digitala tåg som ljudlöst tar sig runt på banan. Så länge modelljärnvägsbyggarna fortsätter planera och drömma, växer Malmlöv.
" Det blir aldrig färdigt. Det är det som är charmen, säger Bengt Svedrell som är ordförande i Ystads järnvägsmuseiförening.
Varje tisdagskväll träffas aktiva medlemmar i föreningen. De bygger, planerar, diskuterar och utbyter erfarenheter. Bilden av Malmlöv tycks de alla ha klart för sig och på väggarna i fikarummet hänger ett flertal blyertsskisser. De kan ändras många gånger i takt med att diksussionerna och drömmarna spinner vidare. På hyllan brevid står tåg och hus uppställda på en rad, redo att flyttas till sina platsen i den nya värld modelljärnvägsbyggarna håller på att skapa.
Att sätta upp tidsplaner för bygget har de aktiva medlemmarna i Ystads Järnvägsmuseiförening redan lagt på hyllan. Det är inte det som är det viktiga när de träffas på kvällarna.
" Det är som terapi. Jag kopplar bort allt annat när jag sitter med modelljärnvägen, säger Ingemar Lundgren.
Det är första gången han är på föreningens möte. Men han smälter bra in. Intresset för modelljärnväg har han, liksom de andra herrarna, haft sedan han var en liten pojke. Hemma har han spenderat mycket tid på att bygga modelljärnväg.
" Men nu har jag fått sälja en hel del. Jag har inte plats och därför vill jag gärna vara med och bygga tillsammans med andra, säger han och tillägger.
- Om jag kan bidra med något.
Och det finns det inget tvivel om. De behövs många olika kunskaper och intressen för att ro i land med ett projekt som Malmlöv. För att en modell ska kunna byggas krävs duktiga snickare, tekniker och konstnärer för att skapa miljön runtomkring. Gruppen har också sin egen historiker. Det är ordförande Bengt Svedrell som också är den som leder föreningens andra byggprojekt, en modell över Ystads järnväg 1954.
" Innan dess hade SJ en ombyggnad och de hade bara spåret närmast stationshuset. Därför är 1954 en bra tid. Då fanns också de brandgula rälsbussarna som en del känner igen, berättar Bengt Svedrell.
Men det är inte bara modellen som är historisk. Även flera av föreningens och medlemmarnas tåg har några år på nacken. Stommen till föreningens modelljärnväg samlade Ystadsbanans sista chef ihop och skänkte till kommunen. 1996 inleddes ett projekt i AMS regi att bygga upp banan och under flera år gick den att se på Järnvägsmuseet. Det var också det året som föreningen Ystads Järnvägsmuseiföreing bildades. Men nu är modelljärnvägen från 1996 nermonterad. Slitaget var för stort efter att har visats upp för många besökare på Järnvägsmseet. En hel del tåg har sålts ut och föreningen satsar nu på sina två projekt, Ystads järnväg 1954 och Malmlöv.
En modell på stationsbyggnaden från 1954 finns redan. Malmlöv däremot är i dagsläget en stor trämodell. Gruppens snickare Odd Brandt har tillbringat många timmar med att sätta ihop banan med alla dess vägar, kurvor och backar. Allt är i HO-skala, vilket betyder att det måste förstoras 87 gånger för att komma upp till normal storlek. När banan någon gång blir klar kommer tågen att genom datorprogram styras på rälsen.
" Tekniken är mycket avancerad numera. Det finns små kameror inne i tågen så att man därifrån se hur landskapet ser ut. Sen kan man styra tåget med hjälp av mobiltelefonen, berättar Göran Ohre som är gruppens tekniker.
Utvecklingen går snabbt och med datorns hjälp kan man göra mycket mer med modelljärnvägen jämfört med tidigare. Och det är den alltmer avancerade tekniken som gör att föreningen tror att intresset kmmer hålla isig även för en yngre generation. Sina egen barn har de inte riktigt lyckats få med sig.
" När de är i puberteten är de mer intresserade av damer, men vi har en medlem som är 9 år, säger Bengt Svedrell.
Kvinnor har varit ännu svårare att locka till föreningen. För några år sedan gjordes en satsning med rosa tåg för att locka till sig flickor till föreningen. Det misslyckades.
Kvoten av kvinnor syns egentligenbara i statistiken över föreningens 45 stödmedlemmar. Tisdagsherrarna är de som är föreningens nav.
" Det är en så bra hobby. Man kan hålla på med det tills man dör, säger Fritz Göran Feldt.
Britta Samuelsson
0411-55 78 00
britta.samuelsson@allehandasyd.se
