GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ökande trend av självmord bland unga – forskaren hoppas uppmärksammade fall kan hjälpa andra

Antalet självmord bland unga ökar. Inte mycket, men trenden bekymrar.
Nu hoppas suicidforskare att bland annat de uppmärksammade självmorden i sydöstra Skåne kan leda till bättre kunskap och förebyggande åtgärder.
– Varje ung människa där risken för självmord är hög borde ha en mentor för att minska risken att de faller mellan stolar, anser suicidexperten Ullakarin Nyberg.
Sydöstra Skåne • Publicerad 21 november 2022
Ullakarin Nyberg, överläkare, psykiater och suicidforskare vid Karolinska institutet bekymras över trenden som visar visar att fler unga tar sina liv.
Ullakarin Nyberg, överläkare, psykiater och suicidforskare vid Karolinska institutet bekymras över trenden som visar visar att fler unga tar sina liv.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

En 13-årig flicka och två unga män har den senaste tiden tagit sina liv i sydöstra Skåne. De tragiska händelserna följer en trend som märkts i hela landet.

– Antalet självmord minskar i alla andra åldersgrupper utom för unga. Tvärtom kan vi se en trend med ett ökat antal. Detta sammanfaller med ungas självskattade psykiska ohälsa, som också ökar, säger Ullakarin Nyberg.

Hon har jobbat som psykiater i snart 30 år och forskar om suicid vid Centrum för Psykiatriforskning på Karolinska Institutet. När två unga män tar sina liv tillsammans är det ett självmord som sticker ut, även för henne. Hon vill gärna veta mer om männens gemensamma beslut i hopp om att dra lärdomar som kan hjälpa andra.

– Vad låg bakom männens beslut? När kunde man börja skönja att de hade den här planen? Vilka insatser hade satts in tidigare under deras liv? Svar på de frågorna hade kunnat hjälpa oss att forma ett bättre förebyggande arbete, konstaterar hon.

– Enligt statistik som har några år på nacken har tio procent av självmorden bland unga en förklaring i att personen inspirerats av någon annan. Jag gissar att det är fler i dag.

Ungas livssituation kan vara förklaringen

Varför självmorden bland unga tycks öka har ännu inte hunnit analyseras men Ullakarin Nyberg har sina teorier.

– En förklaring kan vara ungas livssituation i dag. Passar man inte in i den rådande normen hamnar man utanför och det stärker känslan av hopplöshet.

Hon lyfter även sociala medier som en bov i dramat.

– Unga människor är mer mottagliga för påverkan och i sociala medier kan man jämföra sig med andra. Man matas med en idealbild som kanske är ouppnåelig för många. Man känner sig misslyckad och tankarna kan leda till en känsla av hopplöshet.

”Risken är man förstärker varandras livsleda och att det leder till att man gör allvar av sina planer på att ta livet av sig.”

Hon menar samtidigt att man inte kan se sociala medier som något enbart negativt.

– Man kan hitta andra som tänker som en själv och finna en samhörighet. Faran är dock att om man själv känner ett utanförskap och en hopplöshet kan man hitta andra unga som förlorat livsglädjen. Risken är man förstärker varandras livsleda och att det leder till att man gör allvar av sina planer på att ta livet av sig.

Hör av dig

Vill du berätta om situationen för unga?

Vi vill att berörda människor får ta plats i vår journalistik.

Har du upplevelser av att må dåligt på grund av klimatet i sociala medier?

Hör av dig till vår reporter emma.lawesson@ystadsallehanda.se

Fenomenet med utmaningar på till exempel TikTok ligger bakom en del av ungas självmord.

– Handlar utmaningen om att äta så många korvar man kan är det ju ganska oförargligt, men det finns även rent livsfarliga utmaningar. Som att hoppa från en hög plats och sedan filma hjälpinsatsen. Vi vuxna förstår konsekvenserna av vårt handlande bättre än vad unga gör. En del unga inser liksom inte att om man är död är man det för alltid.

Hon menar att man inte kan förutsätta att det ligger någon psykisk sjukdom bakom ungas beslut att ta sina liv.

– Vi måste bort från det synsättet. Det är farligt att tro att det måste ligga en sjukdom bakom. Unga har många tankar på meningen med livet och blir dessa existentiella tankar alltför svarta kan de leda till psykisk ohälsa. Förlorar man mening och mål kan självmord kännas som den enda utvägen.

Män väljer dödligare metoder

Statistiken visar att pojkar och män är överrepresenterade bland de unga människor som begår självmord. Om man ser till antalet självmordsförsök dominerar dock kvinnor och flickor. En förklaring kan vara att män väljer metoder som är dödligare än flickorna gör.

– Det är också lättare för kvinnor att få hjälp eftersom deras beteende passar in i vår bild av hur man uppträder när man mår dåligt. De är ledsna och gråter. Män reagerar ofta annorlunda. Blir aggressiva, dricker och använder droger. Det är tecken vi borde se lika allvarligt på. Vi måste vidga vårt synsätt när vi letar efter tecken hos de unga.

Att klandra köerna till psykiatrin och vården för att unga mår allt sämre tycker Ullakarin är lite skevt.

– Det kommer alltid att finnas en kö till olika vårdinsatser, men en ung människa som mår dåligt behöver kanske andra insatser. Och det jättesnabbt. Kanske prata med en klok vuxen. Vi jobbar inte så i dag och har inte strukturen, men vi kanske borde skaffa oss den.

Hon menar att varje ung människa som mår dåligt borde få en mentor. Någon från elevhälsan, primärvården eller kanske socialförvaltningen.

– Många beskriver att de skickas mellan olika instanser och inte får hjälp. Samtidigt handlar det om liv eller död och det måste löna sig att söka hjälp. Att bara ha någon att prata med kan vara livsviktigt. Varje ung människa där risken för självmord är hög borde ha en mentor för att minska risken att de faller mellan stolar.

Emma LawessonSkicka e-post
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.