Patienterna får den tid de behöver

Hon tar emot i dörröppningen till läkarmottagningen mittemot Mariakyrkan.

Besöksrummet med äkta mattor på golvet och en kakelugn i ena hörnet påminner mer om ett privat hem än hos en läkare.

Fördelarna med den egna mottagningen hon driver tillsammans med sin man vägde tyngre än den läkartjänst hon tidigare hade på en vårdcentral.

– Att få bestämma över mig själv och min dag gör att jag nu även har ett mer personligt förhållande till mina patienter. Många har gått hos mig sedan jag öppnade och blivit mina vänner. Det är trevligt men samtidigt svårt att hålla professionell distans, säger hon.

Att hon skulle bli läkare bestämde hon redan innan hon hunnit börja skolan. Att det blev allmänläkare är ingen slump.

– Jag vill se helheten. Om jag bara skulle koncentrera mig på ett område skulle jag gå miste om den variation jag nu möter i mitt dagliga arbete.

För henne är det viktigt att ta sig tid till att vårda hela människan.

– Jag har många ensamma patienter som inte har någon annan att tala med eller patienter med kroniska sjukdomar som också behöver prata. Den sociala kontakten är då av minst lika stor vikt som det rent medicinska och kan ibland vara väl så läkande.

– Vid inbokning av pa-tienter avsätter jag deras tid efter behov, till skillnad mot läkare inom den offentliga vården som inte har samma möjlighet. Under hela karriären har hon varit fackligt engagerad.

– Jag började en gång engagera mig för att påverka de dåliga villkoren för privatläkare. Ersättningen var då så låg att det var svårt att få det gå ihop ekonomiskt.

Med bara några år till pensionen skulle man kunna tro att även det fackliga arbetet avtar. Men som ny sekreterare i Skånes privatläkarförening har hon and-ra planer.

– Den viktigaste frågan nu är att se till så att mina patienter ska ha någonstans att ta vägen när jag och de andra fyrtiotalisterna går i pension. Vi vill att det till skillnad mot i dag ska vara fritt för privatläkare att etablera sig och ta över någon annans mottagning, säger hon. För att kunna hålla det höga arbetstempo hon haft under alla år har fritiden och en möjlighet att koppla av varit viktig. Nu njuter hon av långresor mellan arbetspassen. En sådan långledighet har just infallit och hon och mannen är på väg ned till München för att hälsa på barnbarnen.

– Efter det bilar vi ned till Verona i Norra Italien. Just Italien men även Frankrike är våra favoriter i och med vårt stora intresse för vin.

Jenny Persson