GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Plaståtervinning som konstprojekt

En konstchef, en kulturchef, ett antal konstnärer och några nyfikna representanter från allmänhet väckte en del uppmärksamhet på torsdagskvällen när de med ögonen fixerade mot marken dök ner och plockade skräp framför förbipasserandes fötter.
Ystad • Publicerad 10 augusti 2018
Gunilla Olsson och väninnan Anna Holmbom följde med på plogging.
Gunilla Olsson och väninnan Anna Holmbom följde med på plogging.Foto: Malin Palm

Det handlade om plogging – en kombination av jogging och att plocka skräp. En sysselsättning som har blivit en trend och som nu också har använts som en konstform – även om det här skedde i promenadtakt.

Det hela var en del i konstmuseets pågående utställning Experiment för utopier, där en av beståndsdelarna handlar om platsskräp.

– Det började med att vi fokuserade på sugrör. Sugrören visade något om hur vi lever med plast. Det är något som vi använder en gång under ett par minuter och sen kastar vi bort det, säger Åsa Ståhl, konstnär och forskare på Linnéuniversitetet och en av initiativtagarna till projektet.

Åsa Ståhl, universitetslektor på institutionen för design på Linnéuniversitetet.
Åsa Ståhl, universitetslektor på institutionen för design på Linnéuniversitetet.Foto: Malin Palm

Ett sätt att ta hand om plastskräpet är förstås att plocka upp det och lämna till återvinning, men med det här projektet vill man ytterligare problematisera plasten.

– Det finns plast i så oerhört många situationer, det går inte att undvika och det är kanske inte heller nödvändigt, säger Kristina Lindström från Malmö universitet.

Men vårt förhållande till det syntetiska materialet som till stor del har byggt upp vår moderna tillvaro är kluvet nu när vi allt mer ser baksidan av det.

På torsdagskvällen bjöd konstnärerna bakom projektet in allmänheten till plogging som en utgångspunkt för en diskussion om plast och skräp.

En av deltagarna var Anna Holmbom.

– Jag är alltid nyfiken på nya saker. Det är kul att stödja den här typen av saker. Det handlar om vår framtid och om hur vi lever. jag tycker att vi resonerar för lite om det. Vi konsumerar, men tänker inte på följderna, säger hon.

Att hitta skräp var inte någon svårighet. Från konstmuseet gick skaran ner mot stationen och de medhavda kassarna fylldes med sugrör, omslagspapper från cigarettpaket, fiskelina och en hel del odefinierbart plastmög.

Arna Scharm är kulturchef i Reykjavik när hon inte plockar skräp på stationen i Ystad. Bakom henne dyker Ystads konstchef Yrr Jonasdottir ner på spåren för att plocka upp något.
Arna Scharm är kulturchef i Reykjavik när hon inte plockar skräp på stationen i Ystad. Bakom henne dyker Ystads konstchef Yrr Jonasdottir ner på spåren för att plocka upp något.Foto: Malin Palm

Efter sin runda återsamlades sällskapet för att diskutera fynden, dess bakgrund och framtid.

– Det går så klart att göra nya saker av plast, men kanske kan man också ogöra behovet bakom. Man kan också titta på alternativ. Ett sugrör skulle kunna lösas upp i takt med att det används om man gjorde det i is, eller man skulle kunna använda växter som är ihåliga som spansk körvel. Då får man också en liten lakritssmak, säger Åsa Ståhl.

Gunnel Pettersson behövde inte gå långt för att hitta sitt första platsskräp. Den här platsmojängen låg framför konstmuseets fontän.
Gunnel Pettersson behövde inte gå långt för att hitta sitt första platsskräp. Den här platsmojängen låg framför konstmuseets fontän.Foto: Malin Palm
Carl Johan EngvallSkicka e-post
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.