Räddare jubilerar i hamnen

– Det kan röra sig om liv och död. Då gasar man på rejält, säger Rickard Nathhorst som varit med i Sjöräddningssällskapet sedan 1992.

Var tredje vecka har han jour och skulle det pipa till har han 15 minuter på sig att inställa sig, oavsett var han befinner sig.

Arbetsgivaren är inställd på det snabba manfallet. Det är ett krav för att vara med i kåren. Räddningsmännen arbetar nämligen helt ideellt. Men så har det inte alltid varit. När den första räddningsbåten kom till Mälarhusen för 150 år sedan var det staten som stod för verksamheten. Nu bygger det helt på frivilliga insatser i Ystad likväl som på de andra 56 stationerna i landet. Och en hel del behövs.

– Vi jagar alltid efter sponsorer och nya medlemmar. Även om man inte vill ha jour kan man vara med, säger Lars Blixt. För det krävs en hel del att kunna fungera om jourare. Tekniskt kunnande, vana att vara till sjöss, säkerhetstänkande och inte minst grundläggande livräddningskunskaper är ett måste.

– Men ofta handlar det bara om att vara till hands, lägga en filt om axlarna eller prata med dem, säger Charlotte Strömbom som är den enda jourande kvinnan i Sjö-räddningssällskapet i Ystad.

Det var viljan att hjälpa till som drev henne till sällskapet för tre år sedan. Att hon och de andra räddningsmännen hjälper till finns det inget tvivel om. Det är oftast sjö-räddningssällskapet som är först på plats när någon olycka sker på sjön. Kustbevakningen har en betydligt längre ressträcka från Simrishamn.

– Det är många som tar oss för givna. Men också de som ger oss många tack, säger Rickar Nath-horst och fortsätter att berätta solskenshistorien om en tysk familj som flera år skickade julklappar till räddningsmännen efter att de fått hjälp vid en storm utanför Ystad. Men oftast är det inte oväder som skapar de största svårigheterna till sjöss.

– Många är dåliga på att se över sina båtar och då inträffar onödigt haveri. Sedan fungerar vi ofta som sjuktransport för personer från de stora färjorna, berättar han.

Sjömanshuset som är Sjöräddninsgsällskapets vattenjet, kan snabbt ta sig ut till en färja. Maxhastigheten ligger på 38 knop vilket är motsvarar ca 70 kilometer i timmen. Ombord finns grundlägagnde sjukvårdsutrustning, bland annat för att kunna ge syrgas. Ett speciellt nät hänger på ena kanten för att i ett vågrät läge hämta in en nerkyld människa i vattnet. Manövreringen är så god att båten snabbt kan bromsa in och svänga intill en människa i vattnet. Men så är också båten specialbyggd för sitt ändamål.

Den och annan utrustning kommer Sjöräddningssällskapet visa upp för allmänheten när den 4 juni. I småbåtshamnen firas då 150-årsjubileumet av den första räddningsbåten och 60-årsjubileumet av Sjöräddningssällskapet i Ystad.

Britta Samuelsson

0411-55 78 00

britta.samuelsson@allehandasyd.se

Räddningsmännens råd inför båtsäsongen

Se över din båt så att allt fungerar inför säsongen.

Köp VHS-apparat så att Sjöräddningen kan hitta dig om en olycka inträffar.

Ha alltid flytväst eller flytoverall.

Var mer än en segelkunnig i båten.