Sommarjobbet tar aldrig slut
Mona Granqvist visar in i personalutrymmet på Bergstrands skor. Kontor, kafferum och en del av lagret ryms på nio kvadratmeter.
– Visst är det väl utnyttjade kvadratmeter. Det var här jag hade min anställningsintervju för 40 år sedan. Jag minns att jag tänkte ”Oj, vad litet!”. Det sade jag inte till ägaren Folke Hjalmarsson, men så fick jag också jobbet, skrattar hon.
Efter den första sommaren kom Mona Granqvist in på beklädnadsteknisk linje i Malmö. Tanke var att bli sömmerska, men hon började aldrig i skolan utan stannade i skobutiken på Hamngatan i Ystad.
– Jag trivdes så bra i det här familjeföretaget. Jag har alltid gillat att stå i affär, att vara i farten och ha kontakt med kunderna. Vi arbetar också på det gamla servicesättet, möter kunder och hämtar varenda storlek som de vill prova. Det uppskattar många. De senaste 30 åren har jag haft hand om skyltningen i affären och det är också en rolig bit. Många tror att det bara handlar om att expediera i en butik, men det är mycket annat också.
Olika trender
Under sina 40 år i branschen har hon sett många skotrender komma och gå.
– Generellt kan man nog säga att det finns ett större utbud i dag, Du kan hitta skor för alla tåformer, och alla klacktyper, i dag. Förut var det mer så att var det ett spetsigt mode så var det spetsiga skor som fanns, punkt slut. I dag blir skorna inte längre tväromoderna direkt.
Gummisulade
Många anekdoter har hon samlat på sig genom åren, som den om kunden som ville ha ett par ”åskeskor” – gummisulade – för att vara ”säker under promenader i åskväder”.
– Sedan var det en man som kom in – flera år efter att Abba-modet tagit slut – som ville köpa höga platåskor. Han var ganska kort och hade haft ett par som var hans danseskor. Men de var nerslitna och han ville komma upp i samma höjd som tidigare. Tyvärr kunde vi inte hjälpa honom, eftersom modet var hopplöst passé.
Modigare män
Överlag tycker Mona Granqvist att männen blivit modigare när det gäller färg på skorna.
– Jag minns att min chef Folke tog in en röd herrsko i slutet av 70-talet. Den var inte lättsåld precis, och till slut gav han faktiskt bort den till en man som åtminstone inte avfärdat dem direkt.
En annan sak som förändrats är var skorna är tillverkade.
– När jag började här så sålde vi flera svenska skor, som till exempel Aristokrat. Då fanns det ju många skofabriker i Sverige, men så är det inte riktigt längre och det säger väl lite om samhällsutvecklingen.
Några tankar på att sluta jobba i skoaffär har Mona inte.
– Nej, jag är ju bara 56 och framtiden för skobranschen är nog god. Alla behöver skor, och skulle växthuseffekten verkligen slå till så får vi väl börja sälja flipflops.
