Stor risk att brotten blir våldsammare
- Sannolikt ligger en kränkning tidigare i livet bakom hans handlande, säger hon.
Den 44-årige man som anhållits misstänkt för att ha anlagt bränderna i Ystad kallas gryningspyroman.
- Men han är sannolikt ingen pyroman, påpekar Marianne Kristiansson.
Endast en bråkdel, omkring fyra procent av de omkring 650 rättspsykiatriska fall som den rättspsykiatriska avdelningen undersöker per år, rör pyromaner. Även bland människor som eldar hör pyromanerna till en liten grupp.
- Pyromaner är människor som är tvångsmässigt intresserade av eld och allt som har med eld att göra, som brandkår och utryckningsfordon.
Pyromani är ingen sjukdom utan en psykisk störning.
Den vanligaste gruppen bakom anlagda bränder är ungdomar som ägnar sig åt skadegörelse. Andra grupper som eldar är kriminella som vill dölja ett grovt brott, som ett mord.
- Dessutom finns det människor som av ångest och oro sätter eld på saker, säger Marianne Kristiansson. För dem är eldandet ett sätt att få uppmärksamhet och ett slags rop på hjälp.
Den anhållne mannen i Ystad tillhör sannolikt en fjärde grupp. Den drivs av ett mer avancerat tänk och har inte sällan hämnd som motiv för sitt agerande.
- Den här typen av personer har ofta känt sig kränkta tidigare i livet och eldandet är deras sätt att uppmärksamma samhället på det. I dessa lite mer komplicerade fall är det inte helt ovanligt att handlingarna accelererar. Därför är det viktigt att förbrytaren grips och får den uppmärksamhet och vård som han eller hon behöver.
Som avdelningschef på Rättsmedicinalverket är Marianne Kristiansson van att bedöma människor och har varit hörd som expert i en rad uppmärksammade svenska rättsfall, bland annat i rättegångarna mot Anna Lindhs mördare Mijailo Mijailovic och Ulf Olsson som dömts för mordet på Hörbyflickan Helén Nilsson.
