Trygghet – en valfråga utan koppling till brottsstatistik

Bakom förslagen om fler poliser, mer övervakning och hårdare straff ligger dels argument om att kriminaliteten har ökat, dels en upplevd känsla av otrygghet.

Men hur ser det faktiskt ut om man tittar på statistiken över anmälda brott och avkunnade domar i sydöstra Skåne? Vi har tagit fram statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, och Ystads tingsrätt för att titta på utvecklingen över tid.

En gemensam trend för fyra av fem kommuner i sydöstra Skåne är att antalet anmälda brott enligt Brå:s statistik har minskat på tio år. I Simrishamn ligger nivån på samma som den gjorde 2007.

Men antalet anmälda brott ger inte hela bakgrunden. Både polisen och politiker tittar också på invånarnas upplevda trygghet – en inte helt okontroversiell mätmetod.

– Det finns ingen koppling mellan den upplevda otryggheten och brottsstatistiken, säger polisområdeschef Mats Cronhag.

Det här innebär att invånarna kan känna sig otrygga även om miljön är förskonad från brottslighet. Det visade sig till exempel i en annan statistik från Brå – deras nationella trygghetsmätning som kom i höstas. Siffrorna visade att invånarna i Lokalpolisområde Ystad (kommunerna Ystad, Skurup, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn) är de som oroar sig mest för brottslighet – faktiskt i hela landet. 58 procent av invånarna kände i stor utsträckning ”oro för brottsligheten i samhället”.

Undersökningen fick kritik från den lokala polisen som i sin egen undersökning framhöll att invånarna i Ystad och Sjöbo upplevde att de var relativt trygga. I Simrishamn ökade dock otryggheten och den ligger på en hög nivå i Tomelilla och Skurup.

– Det är allvarligt att man inte känner sig trygg. Vi arbetar med att öka tryggheten. Vi viftar inte bort den även om det inte finns någon direkt koppling till statistiken, säger Mats Cronhag.

Om man istället tittar på antalet domar i Ystads tingsrätt – där inkluderas även domar från Trelleborg och Svedala – kan man se att antalet fällande domar gällande stöld, misshandel, rattfylleri och bedrägeri har minskat sedan 2009. Narkotikabrott och skadegörelse har ökat. Även häleri, brott mot knivlagen och sexualbrott har ökat, men i de här fallen handlar det om ett litet antal brott totalt sett.

Som alltid när det gäller statistik finns det flera faktorer att ta med i bilden. Att antalet domar i tingsrätten minskar kan till exempel ha att göra med att polisen inte har resurser att utreda brotten, vilket leder till att färre brott leder till åtal och dom. Även i antalet anmälda brott finns det osäkerhetsfaktorer i till exempel benägenheten att anmäla brott.

Just narkotikabrotten och skadegörelse är brott som lättare kan kopplas till invånarnas upplevda trygghet eftersom det är en brottslighet som syns i gatumiljön. Det gör att polisen koncentrerar sitt arbete på så kallade hot spots.

– Vi arbetar med att identifierar dessa platser så att vi är på rätt ställen. Vi vill ha närvaro där. Under sommaren har vi till exempel varit mycket i Tomelilla där det har varit problem med mycket skadegörelse. Nu när skolorna börjar ser det ut att plana ut, säger Mats Cronhag.

Han ser själv fram emot den förstärkning av polisen som det råder politisk enighet om.

– Politiker både riks och lokalt vill se fler poliser. Vi har fått indikationer på att vi ska växa med 10 000 poliser fram till 2024 och det kommer vi så klart också att få ta del av. Men arbetet med trygghet måste göras av fler än bara polisen. Alla måste ta sitt ansvar och hela samhället måste sluta upp, säger Mats Cronhag.