Två fullmäktige ska samarbete
Niklas Christianson, ordförande i Ungdomskraft, gick upp i talarstolen och tackade för inviten. - Vi känner ett behov av att utveckla ungdomsfullmäktige, sade han, och berättade att man vill ha inflytande över beslut som rör barn och ungdomar. - Det innebär att vi vill få möjlighet att diskutera sådana frågor och yttra oss innan beslut fattas, sade han, och föreslog att ungdomsfullmäktige ska bli remissinstans till vuxenfullmäktige. De unga vill exempelvis kunna påverka beslut om lek- och fritidsmiljöer, cykelvägar och kommunikationer mellan stad och landsbygd, men framför allt skolan. arbetsmöte i höst När Niklas Christianson talat färdigt fick han applåder och lovord av de vuxna. Håkan Mattsson (c), fullmäktiges ordförande, sade att kommunfullmäktiges presidium ska ta kontakt med ungdomsfullmäktige för att planera ett arbetsmöte i höst. För de unga gästernas skull beslöt fullmäktige sedan att genast gå till punkten Ungdomens hus. Enigheten var total när det gällde att avsätta sju miljoner kronor så att projektet äntligen kan bli verklighet. När det efterlängtade beslutet klubbades var det ungdomsfullmäktiges tur att applådera. En stund senare tog sig fullmäktige an frågan om en ny personalpolicy. Och man kan nog säga att det var tur att de unga gästerna inte stannade under hela behandlingen av frågan. Redan efter en stund satte Håkan Mattsson stopp för diskussionen och föreslog 40 minuters ajournering för att ungdomarna och de vuxna skulle få tid att prata och fika. Efter det gick de unga hem och vuxenfullmäktige återgick till sina tilläggsförslag och olika yrkanden. I grund och botten var alla överens om att personalprogrammet var jättebra. Billy Nielsen (m), ordförande i personaldelegationen, framhöll att personalen är kommunens viktigaste resurs samt betonade vikten av kompetensutveckling och att Ystads kommun är en attraktiv arbetsgivare. Men han ville även ha med att en chef max ska få ha 30 underlydande för att hinna med alla anställda. Det blev ett tilläggsyrkande som vållade diskussion. Många höll med honom medan andra menade att det var farligt att införa sådana begränsningar, däribland kommunalrådet Thomas Lantz (m). Nästa heta potatis blev när Karin Olsson Lindström (fp) klagade på språket i dokumentet. Hon menade att just för att det var så viktigt borde det vara välskrivet, och undrade retoriskt vad "coaching" är. Hon yrkade därför på återremiss. Hon fick mothugg framför allt från socialdemokraterna som beskyllde henne för att ägna sig åt petitesser. Efter ytterligare en ajournering kom de med förslaget att man kunde redigera dokumentet i efterhand. Ett annat förslag kom från Lantz, som om det inte blev återremiss ville ha en bordläggning. Han var orolig att fullmäktige skulle ta beslut om max 30 underlydande utan att ha undersökt de ekonomiska konsekvenserna. Det hela slutade med voteringar. Ajourneringen, främst företrädd av de borgerliga, röstades ner med siffrorna 26-22. Därefter skulle församlingen rösta om eventuell bordläggning. Eftersom det endast krävs en tredjedel av rösterna för ett sådant beslut gick förslaget igenom med siffrorna 17-29. På grund av bordläggningen blev det ingen omröstning om max 30 underlydande, och eftersom man inte får peta i bordlagda ärenden kan man inte heller rätta till språket i väntan på nästa sammanträde. I voteringarna verkade ledamöterna inte helt följa parti- eller blocklinjerna, men generellt föreföll de borgerliga mer pigga på ajournering och bordläggning. Socialdemokraterna, Margareta Nilback (kd) och Billy Nielsen (m) reserverade sig mot beslutet. Fortsättning lär i alla fall följa om dokumentet som egentligen alla tycker är positivt.
