Ystadsborna vet var papperskorgarna står – det mesta skräpet landar rätt

Året runt är kommunarbetare uppe tidigt för att se över hur det ser ut med nerskräpningen på gatorna i Ystad.

– Vi är ute med renhållning på morgonen redan klockan fem och städar upp, säger Alf Quint, driftchef gata, trafik och renhållning.

Han säger att det finns tillräckligt med papperskorgar i Ystad och att det inte är några större problem med nerskräpning.

– Det kan vara i stråken där folk är ute och går, men det är framför allt turistsäsongen och när det är olika större evenemang som matmarknaden och sådana tillfällen som det är problem med nerskräpning i Ystad. Vi har inte mer att göra än i andra städer.

Ibland flyttar kommunen om papperskorgar.

– Om vi ser att de står fel och inte där folk går utan någon helt annanstans så flyttar vi över papperskorgarna så att de står i gångstråken. Det är inte ofta vi behöver flytta på dem, det är om vi ser att det är mycket skräp någonstans.

Inte heller Ystad-Österlenregionens miljöförbund upplever mycket problem med nerskräpning i kommunen.

– Totalt sett i år har det kommit in fem ärenden avseende nerskräpning i kommunerna Ystad, Tomelilla och Simrishamn. Av dessa är det endast ett klagomål som hör till Ystad, vilket betyder att det generellt sett inte är ett så stort problem att de vänder sig till oss, säger miljöchef Torbjörn Håkansson.

På lördag har den ideella organisationen Håll Sverige rent årets stora skräpplockardag. Förra året plockade man totalt 275 ton skräp i hela Sverige. I Ystad kan man anmäla sig för att plocka skräp med Norreportkiosken, där det är samling klockan 11 på lördag. Johanna Ragnartz är vd på Håll Sverige rent och intresserar sig för beteenden bakom nerskräpning.

– Ska man sammanfatta det så handlar det om normer, bekvämligt och information. Kommer du till ett nerskräpat område så känner du ingen anledning att sköta dig om ingen annan gör det. Det gäller också småskräp som fimpar, kvitton och tuggummin. Skräp föder skräp, säger Johanna Ragnartz.

Hon berättar att infrastrukturen är en utmaning – att det finns papperskorgar och att de är fräscha.

– Det spelar roll om hur kladdigt skräpet är, om kostnaden mentalt att bära det vidare till papperskorgen är större än att slänga det.

Håll Sverige rent arbetar mycket med kunskapsspridning.

– Man tror att skräpet städas bort, att någon annan tar hand om det och man känner inte till konsekvenserna eller har inte reflekterat över dem. Ibland tänker jag att man kanske inte orkar tänka den tanken hela vägen ut att allt som man slänger som är plast kommer kanske tillbaka till oss. Det kan vara bristande kunskap eller bristande vilja att ta det till sig. Det är därför det är så viktigt att hela tiden informera.

Johanna Ragnartz berättar om statistik som visar på att färre numera erkänner att de har skräpat ner.

– Alltså är det fler som tycker att det inte är ett okej beteende och det är ett bevis skulle jag säga på att det är en normförflyttning på gång. Det är viktigt för att om normen säger att det inte är okej att slänga skräp är det fler som inte gör det, för vi är ju flockdjur.

Det finns lagstiftning om att man inte får skräpa ner, både i miljöbalken och plan- och bygglagen. Det finns också lagar om renhållning som gäller för kommuner och väghållare. 1 januari 2022 ändrades miljöbalken så att det även kan ges böter för ringa nerskräpning. Polisen kan numera dela ut 800 kronor i böter för att du slänger till exempel ett tuggummi, ciggarettfimpar eller snus.