Det var många som vaknade av de höga smällarna från de tre bilarna som sattes i brand strax före klockan tre natten till onsdag. Inte bara räddningstjänsten utan även boende i närheten fick samtal från de som vaknat av att det smällde.

– Vi bor i huset mitt emot parkeringen, och min son som bor en bit bort hörde de höga smällarna och ringde mig och frågade om min bil stod i garaget, säger Hans Jacobsson, som trots att han och sambon Gun-Britt Persson bor så nära inte hörde något.

Hans Jacobsson säger att han har läst om den senaste månadens bilbränder i tidningen och tycker att det är bedrövligt. Och att bilbränderna tyder på att Tomelilla blivit ett gangstersamhälle, något han i sin tur skyller på invandringspolitiken. Det håller dock inte Britt-Marie Stridsberg med om, som går förbi parkeringen med sin väninna Gunnel Lidholm och deras hundar.

– Jag tror att det är småungar, varför skulle riktiga gangstrar göra detta för? säger Britt-Marie Stridsberg.

De bor på en gata en bit längre bort i Lindesborgsområdet och fick veta nyheten från anhöriga som ringde upp på morgonen och undrade om det var deras fordon som satts i brand. Både hon och Gunnel Lidholm är överens om att skadegörelsen gått alldeles för långt.

– Det är så hemskt fruktansvärt, säger Gunnel Lidholm.

– Ja, nu får de sluta med det här tramset! inflikar Britt-Marie Stridsberg.

De tre utbrunna bilarna, en Nissan, en skåpbil av märket Renault och en Citroen, står fortfarande kvar på parkeringen och är kraftigt eldhärjade. Av de mindre bilarna finns inte mycket kvar och många förbipasserande på Björkebogatan passar på att ta en närmare titt på nattens skadegörelse.

En av dem är Dan Andersson som är ute på en promenad med hunden Svante. Han tycker också att utvecklingen är tråkig, men är inte säker på att det är ungdomar som ligger bakom bilbränderna.

– Nu är jag visserligen pensionär, men jag kör lite extra buss, och i början av hösten var det mycket bråk mellan unga vuxna som kom med tåget från Simrishamn, Lund och Ystad. En gång var det så mycket som ett 40-tal personer, många snarare uppåt 30-årsåldern, och jag ringde polisen men kom inte ens fram, säger Dan Andersson som är övertygad om att det behövs fler poliser i Tomelilla.

Han säger också att det ett tag var upprepad skadegörelse på bilar, speciellt omkring Villagatan och Ingenjörsgatan i Lindesborgsområdet men att den minskade när polisen började visa sig på plats.

– Det var också stor skadegörelse på Lindesborgsskolan men det handlade mer om krossade rutor och stöld från bilarna. Vår bil fick ljusinsatserna stulna, det går i vågor sånt här, men det här är ju snäppet värre. Och visst pratar man med varandra i grannskapet och såg en del okända personer som såg skumma ut, men det är samtidigt inte så lätt att se vilka det är i mörkret, säger Dan Andersson och skakar på huvudet.