Annons
Insändare

Insändare: Många risker med hamnutbyggnaden

Fartyg med ökad kapacitet kräver längre kajer och större djupgående, vilket endast kan ske genom utbyggnad i den yttre bassängen. Detta möjliggör en ny havsnära stadsdel i inre hamnområdet.
Ystads hamn • Publicerad 23 augusti 2018
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
.
.

Politiskt finns konsensus om en utbyggnad men kritiska röster har höjts. Till exempel har ifrågasatts om Polenfärjorna ska finnas kvar i Ystad i stället för att anlöpa den utbyggda hamnen i Trelleborg (eller Karlskrona).

Ystads kommun äger hamnen, som på grund av riksintresse är underställd länsstyrelsens riktlinjer. Tillförande vägar (E65) ägs av statliga Trafikverket, som beslutar om och finansierar utbyggnader och underhåll.

Annons

Verksamheten drivs av Ystads hamn och logistik, ett bolag ingående i Y-tornet, helägt av Ystads kommun. Kommunen arrenderar marken till Ystads hamn och logistik, som svarar för personal, administration samt kostnader för driften och kommunen för investeringar, avskrivningar och räntor på lån.

Trafiken från fartygen ger avsevärd påverkan på trafikflödet med tidvis stora problem lokalt och E65 till Svedala är redan överbelastad. Miljön försämras lokalt vid ökad trafik.

Framtidsalternativ: Bibehållen Bornholmstrafik och Polenfärjorna till Trelleborg. Bibehållen Bornholmstrafik och Polenfärjorna till yttre bassängen. Flytt av Bornholmsterminalen till yttre bassängen och Polenfärjorna till Trelleborg. Flytt av Bornholms och Polenterminalerna till yttre bassängen (en förutsättning för Vision 2030). Flytt av Bornholmstrafik till yttre bassängen plus kryssningstrafik.

Konsekvenser: Finansieringen av en hamnflytt har inte preciserats. Summor mellan 950 miljoner och 1,8 miljarder kronor har nämnts.

Frågor till våra politiker: Hur påverkas kommunens ekonomi, det vill säga skattebetalarnas pengar, av olika alternativ? Hur påverkas infrastruktur och miljö?

Kostnaderna för två nya kajer i yttre hamnbassängen beräknas till 950 milj kronor (konsultföretaget Cowi). Beslut är taget att kommunen finansierar detta via lån.

Hur kommer räntor och eventuella amorteringar att belasta budgeten? Vad innebär detta för vård, skola, trygghet och omsorg?

Etapp 2 av hamnflytten för att nå Vision 2030 om en ny hamnstad kostar ytterligare 1 000–1 500 miljoner kr (uppskattningar från hamnbolaget). Hur finansieras detta?

Vem ansvarar för och finansierar optimeringen av vägarna till hamnen?

Har en riskanalys genomförts? Vad händer vid en ränteökning, vid en lågkonjunktur eller om Polentrafiken flyttar? Vad sker med silosen (köpta för 65 miljoner) om hamnflytten stoppas?

Annons

Finns ytterligare möjligheter att finansiera investeringen i yttre hamnen utan konsekvenser för kommunens övriga verksamhet?

Vem står för de kostnader som uppstår vid en lågkonjunktur eller en ränteökning? Skattebetalarna i Ystad eller?

Vilket ansvar tar staten i detta sammanhang?

Anders Evander

Ystadsbo och hamnvän

Annons
Annons
Annons
Annons