Kerstin Kattfot: Inte lätt att rösta på ett Simrishamnsförslag
Full av tillförsikt går jag in på kommunens hemsida och, minsann, hittar förslaget! Det finns en ruta man ska rösta i. Bara att klicka, tänker jag naivt.
Så lätt är det emellertid inte. Måste först uppge min e-postadress. Och sen ett lösenord ...
Där stannar min hjärna. Vilket lösenord? Och varför? Inser till slut att jag förväntas skapa ett. Gör så.
Nu då, tänker jag optimistiskt, ivrig att få lägga min röst. Icke. Måste först invänta ett mail som ska bekräfta att ett konto skapats åt mig, ovisst varför.
Mailet kommer föredömligt snabbt, men då jag ska läsa det (fumlande med mobilen) råkar sajten med förslagen släckas ner ...
Mailet uppmanar mig att klicka på en länk för att bekräfta min e-postadress. Gör så.
Letar sedan upp sajten med förslagen på nytt.
Nu kan jag äntligen klicka dit min röst för hundrastplatsen! Mitt namn dyker upp på en lista över alla som röstat för detta förslag. Hela proceduren tog mig ( = 70+ med 2 akademiska examina) cirka 20 minuter, varvid jag åtminstone två gånger var nära att kasta ut mobilen genom fönstret.
Inser att många i min ålder säkert skulle ha klarat detta snabbare - men också att det hade gått betydligt långsammare, eller inte alls, för en hel del. Det här kan verkligen inte kallas väldigt enkelt!
När jag nu formulerat denna insändare till YA slås jag av hur LÄTT det är att skicka in den. Här krävs inget krångligt konto med lösenord. Inte behöver jag gå till biblioteket och be om hjälp heller. Så man kan fråga sig vem som är bäst på demokrati - Simrishamns kommun eller YA?
Kerstin Kattfot, Simrishamn
