Lotta Hildebrand: Cykelvägar ska gå i vacker natur – inte längs bullriga landsvägar
Det stora problemet är snarare den, vad det verkar, totala avsaknaden av cyklister bland byråkraterna på våra transport- och trafikmyndigheter.
Hur ska man annars förklara att man i Sverige bestämt att ”cykelbanor” ska vara smala asfaltsträngar kloss intill trafikerade och bullriga vägar.
Det ska inte finnas någon mittlinje som skiljer färdriktningarna åt. De ska delas med promenerande, barnvagnar, hundar i flexikoppel, rullskidåkare, elsparkcyklar och en och annan häst (det senare förekommande men dock olagligt).
Som vanlig cyklist blir man ett irritationsmoment, som motionscyklist i 30 kilometer i timmen en direkt livsfara både för sig själv och andra.
Vad är syftet med Sydkustsleden längs Österlens kust? Knappast att bara vara en tråkig transportsträcka från punkt A till B.
En attraktiv, naturskön cykelväg på södra sidan med utnyttjande av befintliga vägar skulle både locka cykelturister till Österlen och vara till stor glädje för den åretruntcyklande lokalbefolkningen.
Jag har cyklat många mil i andra länder i Europa och kan konstatera att det går utmärkt att bygga säkra, vackra cykelvägar som slingrar sig genom naturen utan att skada den.
Som kontrast cyklade jag nyligen på Sydostleden norr om Kivik längs väg 9, byggd enligt den svenska mallen – en deprimerande upplevelse.
Jag hoppas innerligt att verk och myndigheter nu tar sitt förnuft till fånga och funderar över meningen med Sydostleden innan man fattar ett beslut som varken gynnar cyklism eller turism.
Lotta Hildebrand
Simrishamn
