Annons
Insändare

Insändare: Något är ruttet i staten Sverige

De flesta kommunerna går back och måste därför spara och banta sina välfärdsverksamheter. Personalen går på knäna och det uttrycks ofta kritik mot att välfärden inte levererar. Det är skattepolitiken som är problemet.
Skattepolitik • Publicerad 4 juli 2019
Detta är en insändare i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Alla vill ha vattenbombplan men ingen vill betala skatt, skriver Göran Brante (V). Bild från Särna 2018.
Alla vill ha vattenbombplan men ingen vill betala skatt, skriver Göran Brante (V). Bild från Särna 2018.Foto: Nisse Schmidt/TT

Under våren har en del förslag som inverkar på välfärden gått igenom, inte tagits bort, alternativt föreslagits i riksdagen. Till exempel så har gränsen för rut-avdrag (som egentligen är ett bidrag till städning, poolrengöring med mera) ökats. Rut- och rot-avdragen kostar staten cirka 15 miljarder (2017) i utgifter.

Socialdemokraterna har under sitt nu femåriga styre inte tagit bort de jobbskatteavdrag som Reinfeldts regering införde. De kostade 109 miljarder i minskade skatteintäkter 2017.

Annons

Nu läggs ett förslag om att ta bort värnskatten vilket skulle kosta cirka sex miljarder per år – föreslaget av S och MP men det är en del av det 73-punktsprogram där C och L är med. En person med 750 000 i årslön får 1 610 kronor mindre i skatt, medan en person med 1,5 miljoner i årlig inkomst får en skattesänkning på nästan 40 000 kronor per månad. Borttagande av värnskatten gynnar bara de som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden och till 80 procent män.

Alla dessa skattesänkningar får betydelse för invånarna i Ystad och Sverige. Omfördelningen av skatteinbetalningar till de redan rika leder bland annat till att statsbidragen till kommuner och landsting sänks. Det drabbar de kommunala välfärdsinstitutionerna och sjukvården i landstinget.

Vi ser konsekvenserna av nedskärningarna i välfärden genom att antalet behöriga lärare sjunker, att förskolegrupper är för stora, att sjuksköterskebristen förlänger sjukvårdsköerna, att många åldringar inte får plats på boenden, att personer med funktionsnedsättningar inte får adekvat behandling eller omsorg, att psykvården inte hinner med alla unga med problem och att sommarlovskorten för skolungdom dras in på de flesta håll.

Många klagar på höga skatter, och en del vill inte ha offentligt driven verksamhet. Men ni slipper ändå inte undan att betala. En elev i grundskolan kostar i genomsnitt 110 000 kronor per läsår (SCB 2017), ungefär samma kostnad gäller för vård och omsorg för en äldre människa per år. Vem ska betala för unga och gamla i samhället?

Det är de borgerliga partierna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna som ligger bakom den skattepolitik som är rådande i Sverige och som därför är ansvariga för den nedmontering av välfärden som pågår.

Alla vill ha vattenbombplan men ingen vill betala skatt!

Göran Brante (V)

Ledamot i Ystads kommunfullmäktige

Göran Brante (V) 2018
Göran Brante (V) 2018
Annons
Annons
Annons
Annons