Marita är en språklig brygga mellan det svenska samhället och flyktingar

– När jag var 14 år invaderade Saddam Hussein Kuwait och det var inbördeskrig i Libanon. Då kom det många palestinska flyktingar till Kävlinge där jag bodde, och jag tyckte de pratade ett så vackert språk. Jag frågade vad det var, och det var arabiska, och jag bestämde mig för att lära mig det när jag blev stor, säger hon.

Marita läste arabiska upp till magisternivå på universitetet, men det innebar inte automatiskt att hon kunde prata arabiska med människor. I skolan får man nämligen lära sig standardarabiska, som är det skrivna språket som används i nyheter, böcker och som religiöst språk – men som i princip ingen talar som modersmål.

– Folk pratar inte så, det är språket man lär sig i skolan, och de som inte är så utbildade kan inte alltid det. Det talade språket har mängder av olika dialekter som har stora skillnader, och det är olikt det skrivna. Så jag åkte till Jordanien och Syrien för att plugga mer arabiska och där började jag lära mig olika dialekter.

Efter studietiden hade Marita flera olika jobb där hon träffade många flyktingar som behövde hjälp med byråkratin. När hon sedan var föräldraledig med sin tredje son, som föddes 2014, fick hon höra att hon var saknad på jobbet och flera tyckte att hon borde arbeta som tolk.

– Men jag sa ”Nej nej, jag kan bara prata arabiska, jag kan inte tolka”, men min man tyckte att då kunde jag väl gå en utbildning. Så jag hoppade på Medborgarskolans utbildning på två terminer på halvfart i Malmö.

Under utbildningen fick Marita lära sig mer än hon väntat sig:

– Den gav insikt i migration och arbetsmarknad, i sjukvård och juridik, polisärenden och samhället. Vi fick språkhandledning i hur man skulle översätta termer som sjukersättning, barnbidrag och föräldrapenning, som inte finns i alla arabiska länder, tillsammans med praktiska, konkreta tips i hur man tolkar. Hur tar man anteckningar, vad gör man om någon pratar för fort eller för lågt, vad gör man om någon är hotfull? Vad jag har för skyldigheter och rättigheter? Även om man är superduktig på båda språken är detta saker som är viktiga att veta.

Här kan du läsa mer om hur du blir tolk

Marita valde att specialisera sig på sjukvårdstolkning, där hon är en av endast tjugo auktoriserade tolkar på arabiska i hela Sverige. Det innebär att hon följer med patienter i olika situationer i sjukvården, såväl på läkarbesök som på operationer där patienten är vaken, eller finns med på telefon.

– Det är lite kul, jag var den enda svenskfödda på tolkutbildningen, de andra hade arabiska som modersmål. Ibland när jag telefontolkar tror de att jag är arab, jag hör det när de säger ”Du vet ju hur vi har det, tolken”, eller när de ska berätta om någon maträtt som jag inte känner till så vill de veta var jag är ifrån så att de kan säga vad rätten heter på deras grannlands dialekt. När jag då säger Sverige säger de ”Jaja, men vilket land är du egentligen ifrån?” Det är nog rätt ovanligt med svenskar som pratar arabiska såpass bra, säger hon och fortsätter:

– Jag ser mitt jobb lite som ett kall, det är i förlängningen att jobba för mänskliga rättigheter. Tolken möjliggör för människor att kunna uttrycka sig trots att de inte behärskar språket. Man är en brygga mellan det svenska samhället och araber som har flyttat hit. Många tycker att svenska är jättesvårt och tänker att de aldrig kan lära sig det. Då tänker jag ”Kolla på mig, jag har familj och barn och en gård med djur, jag är en medelålders kvinna som har lyckats bli den tjugonde sjukvårdstolken i arabiska i Sverige.” Ibland får jag höra att någon jag tolkat åt blivit inspirerad att ta tag i att lära sig svenska, jag blir så glad när jag hör det.

Här kan du läsa mer om Medborgarskolan

Här kan du läsa mer om Medborgarskolan