93 veckor till en ny hamn
Det kommer att hända mycket i Ystads hamn de kommande två åren. I samarbete med kommunens IT-avdelning monteras i nästa månad en webbkamera på Lantmännens tak. Via den ska Ystadsborna kunna följa allt arbete.
Startskottet för ombyggnaden har redan gått.
– Just nu görs den geotekniska undersökningen i och runt hamnen. Bland annat görs fem kärnborrningar för att få en bild av vilka åtgärder som krävs för bygget, säger Andreas Malmström, som är projektledare på Ystad hamn logistik.
Nästa steg i processen blir att anlägga en tillfällig mottaggningskaj för muddermassorna som ska tas upp från den yttre hamnbassängen och sedan användas för utfyllnad söder om den yttre vågbrytaren.
Mottagningskajen blir åt öster, söder om Revhuskajen och de två nya färjelägena. Parallellt med det arbetet görs vågbrytaren körbar och sedan anläggs ytterligare en mottagningskaj på den norra sidan av vågbrytaren.
– Där ska vi ta emot den sten som ska läggas ut för att bilda en ny vågbrytare 200 meter söder om den nuvarande. Muddermassorna ska användas för att fylla ut området mellan den nuvarande och den nya vågbrytaren, förklarar Björn Boström.
Han är nöjd med att stenbumlingarna till vågbrytaren ska transporteras sjövägen.
– Stenarna är stora och det skulle krävas alltför många lastbilar att transportera dem på land.
De två nya färjelägena byggs söder om Revhuskajen. Innan man påbörjar den 250 meter långa kajen, måste ett helt nytt område anläggas. Det området ska spontas, innan nästa steg i arbetet tas.
På tur står nu att förlänga den västra vågbrytaren. Det nya inloppet i Ystads hamn blir 150 meter brett, nästan 50 meter bredare än det nuvarande.
– Väder, vind och strömmar påverkar inseglingen och det krävs marginaler för de nya runt 200 meter långa färjorna. Man ska ha i minnet att när fören drar en meter åt något håll, går aktern lika mycket åt det andra hållet.
De nya vågbrytarna förses med nya pirhuvud och utformas som vågfångare för att minska böljegången i hamnbassängen.
Så långt i schemat är det dags för betongarbetena i de nya färjelägena, som även förses med ramper som gör det möjligt att simultant lossa och lasta två färjor i två plan.
När färjelägena väl tagit form tar muddringen vid som ska fördjupa hamnen från dagens 7,2 till 9,5 meter.
På land får de nya färjelägena ett nytt uppmarschområde och en ny väg söder om tälten i Världens ände. Färjelägena förses vidare med erosionsskydd framför sponten och till slut får kajen en beläggning av så kallad hexasten. Det är en tolvkantig betongsten som även ska läggas på land, i uppställnings- och marschområdet.
– Det är att föredra före asfalt, som snabbt sätter sig och riskerar att få spårbildningar. Stenen ger dessutom ett ljusare intryck.
Stenen blir något dyrare att lägga jämfört med asfalt.
– Men på sikt blir det billigare. I dag asfalterar vi årligen om för runt en miljon kronor i hamnen. Det räknar vi med att slippa framöver, säger Björn Boström.
Arbetet i hamnen har redan spräckt sitt tidsschema.
– Vi hade räknat med att komma igång i september. Men när de politiska besluten dröjde tvingades vi skjuta på starten. Men planen att arbetet ska ta totalt 94 veckor håller. I oktober 2020 ska allt vara klart.
Så snart färjelägena kan tas i bruk kommer Polenfärjorna att börja trafikera dem.
– Det är lite för trångt i den inre hamnen och dessutom lite för grunt. När propellrarna får dåligt fäste i det grunda vattnet måste färjorna gå på högt motorläge, vilket sliter på kajer och botten, säger Björn Boström.
Han ser stora möjligheter med ombyggnaden.
– Vi får inte bara två nya färjelägen utan har även förberett för nya färjelägen på södra vågbrytarens norra sida. Bornholmsfärjan kan vi göra plats för på Revhuskajen, men de arbetena tar sju-åtta år att förbereda och just nu har vi fullt upp med de två nya färjelägena i det yttre läget.
