ÖB planerar om för att klara bidrag till EU

Förslagen som Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén och Försvarsmakten nu har lämnat till regeringen talar om att det ännu finns stora brister i organisationen.

Den inriktning och omfattning av försvaret som beslutades för åren 2016–2020 har "på kort sikt stora begränsningar" när det gäller att möta ett väpnat angrepp. Men med de förslag som läggs i budgetunderlaget för 2021 kommer förmågan stegvis att öka fram till 2030.

– Vi blir bättre, men det behövs mer, säger Micael Bydén till TT.

Med den plan som Försvarsmakten lagt ut och med den politiska uppbackning som finns om kraftigt ökade anslag så kommer "betydande steg" att kunna tas mot ett starkare försvar framöver, enligt ÖB.

Det finns en politisk uppgörelse mellan regeringen och samarbetspartierna C och L om att höja anslagsnivån med 25 miljarder upp till 84 miljarder 2025. Moderaterna utesluter inte att det kan behövas mer pengar än så. Snart börjar förhandlingarna om det försvarsbeslut med pengar som riksdagen ska ta i höst.

Det politiska bråket om försvaret är inte över.

I stort följer ÖB:s begäran om anslag för nästa år och åren därefter den skiss för tiden fram till 2030 som ÖB lämnade i november. Då hade Försvarsmakten analyserat klart den politiskt sammansatta Försvarsberedningens förslag om hur försvaret kraftigt ska växa fram till 2025 och åren därefter. Beredningen bedömde att det krävde en höjning av försvarsanslagen till 84 miljarder 2025, men kunde inte enas om finansieringen.

ÖB hävdade i sin analys att det fattades 50 miljarder för att få in allt det som Försvarsberedningen ville ha, och 60 miljarder fram till 2030. Politikerna i försvarsberedningen trodde att de stora tillskott som fanns med i budgeten för 2019 också skulle användas för att köpa materiel och anställa soldater efter 2021. Men de pengarna använde Försvarsmakten till att fylla igen hål som det inte hade funnits tillräckligt med pengar till i försvarsbeslutet för åren 2016–2020.

Dessutom fanns ingen kompensation för ökade priser medräknad.

– Så här långt finns det inget som tyder på att vår analys eller slutsats ifrågasätts. Det finns ingen information som säger att vi har räknat fel eller gjort fel i underlagen, säger Bydén.

Budgetunderlaget för 2021 innehåller inga krav på nya pengar. Men ÖB prioriterar om på marginalen för att få pengar till det bidrag på 350 miljoner kronor som Sverige beräknas behöva stå för till den Europeiska försvarsfonden (EDF) årligen från 2021 och framåt. Fonden ska rymma runt 13 miljarder euro och investera i forskning och utveckling i den europeiska försvarsindustrin och den vägen bidra till säkerhet inom EU.

ÖB kan inte omedelbart peka på vilka investeringar som får skjutas på eller ställas åt sidan på grund av det, men det kan få "mindre" konsekvenser på flera områden.

Oppositionen, ja en majoritet av riksdagspartierna, vill att försvarsberedningen ska kallas in igen. Misstron efter de stora skillnaderna mellan beredningens och Försvarsmaktens beräkningar verkar inte helt ha försvunnit.