Det är vuxenvärlden som svikit – inte tonårspojkarna
Du skriver att vi bidrar till skuld hos tonårspojkar – då har du misstolkat vår insändare. Om det finns någon skuld att tala om ligger detta hos vuxenvärlden, som inte tagit drogutmaningarna på allvar.
Många föräldrar, som egentligen har förutsättningar, tar inte sitt berättigade ansvar, vilket vi också påtalat.
Beslutsfattare (tjänstemän, förtroendevalda) har av bekvämlighet och naivitet alltför sent insett faran och agerat. Vi har hamnat i ett utredningsraseri, som sällan är någon framgångsfaktor.
Den krassa verkligheten har många gånger tyvärr passerat smärtgränsen, när väl utredningen är klar.
Förtroendevalda oavsett politisk färg har länge valt att lägga locket på, inte lyssnat på medborgarnas bekymmer eller ”dribblat bort” verkligheten med en förödande retorik. Verkligheten är alltid hård och obarmhärtig – ju längre man väntar desto tuffare och svårare blir den att hantera.
Det finns alltför många områden i samhället av idag, som skulle kunna nämnas som exempel i detta hänseende. I repliken berör du några av dem.
Vi väljer att beskriva verkligheten som den är i Ystad, vilka faktorer som bidrager till drogutmaningarna. Att inte nämna utrikesfödda som en viktig faktor är inte ärligt och inte heller konstruktivt.
Varför får belysningen av de utrikesfödda alltid så oproportionellt stor uppmärksamhet och tyvärr oftast också en så förödande och missvisande tolkning? Varför ”tassar vi på tå” för de utrikesfödda och deras livssituation?
Varför denna missriktade snällhet? Vad är vi egentligen rädda för? I Sverige av idag möter vi ju denna verklighet – låt oss vara ärliga och prata öppet om det nya mångkulturella Sverige med dess fördelar men också erkänna och prata om dess nackdelar.
Först då vi vågar prata i klartext kan vi också göra något konstruktivt med utmaningarna.
Göran Göransson
Mohammad Omran
KD Ystad
