Annons
Nyheter

Dahlström funderar och flanerar/måndag

Rosor och brinnande bröd
Nyheter • Publicerad 17 november 2002

Först och främst vill jag propagera för någon slags hållbarhetsgaranti när det gäller snittblommor i allmänhet och rosor i synnerhet. Jag är en ivrig rosköpare, anser att jag som man har ett ansvar att pigga upp dambekanta med en blomma då och då, och lägger således ner en hel del pengar på just rosor. En vacker och ståtlig ros kan gå loss på 25 kronor styck eller mer. Det blir ganska dyrt om man köper fem eller sju stycken. Jag anser inte att det är själva handlingen, alltså att jag köper och ger bort rosor, som är det väsentliga utan nöjet att kunna njuta av blommornas skönhet en tid. Av det senaste årets erfarenheter har jag lärt mig att sämst är att köpa rosor i de stora livsmedelsaffärerna, de klarar sig knappt hem, och bäst är förstås att köpa rosorna i en riktig blomsteraffär. Där lovar man alltid att rosorna ska stå länge och väl, att de i princip är eviga. Så är inte verkligheten. Nu är frågan vad vi kan göra åt detta? Hur länge är det rimligt att en ros ska hålla om man sköter den enligt konstens alla regler? Kan man reklamera en ros? Hur vet jag hur länge rosen stått i butiken? Vore kul om någon från branschen kunde ge mig och läsarna ett bra svar. Annars får det bli konsumentverkets sak. För övrigt har det varit en het helg. Jag lyckades med konststycket att bränna en hel omgång gifflar och elda upp en vetekrans. Jag har eldat förr. Dock aldrig med bakverk. Ett år tog en gryta med olja eld i Frankrike. Tack och lov hade jag locket till hands och kunde släcka lågorna men en tjock svart rök rann ut genom fönstren och skrämde slag på grannarna som kom rusande. Alla kvarterets hus är sammanbyggda så en eldsvåda kan bli katastrofal. En annan gång, i Blekinge, tog ett gäng mandlar eld i ugnen. Snacka om brända mandlar. De lyste så fint som små facklor där inne i ugnen. Under den gångna helgen var det ett nytt, rätt dåligt sällskapsspel med motiv från Sagan om ringen som gjorde att jag fullständigt tappade ugnskontrollen. Det var extra pinsamt eftersom jag tidigare på eftermiddagen haft en lång utläggning om varför det är en konstnärlig handling när män bakar och hushållsarbete när kvinnor gör det. Kvinnan i mitt liv betraktade de svartbrända vetebrödsbitarna och sade att hon äntligen förstod vad jag menade. Och att de säkert skulle göra sig bra på en utställning... Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se

Robert Dahlström robert.dahlstrom@allehandasyd.se
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons