Det ska ju vara hela vägen

Jag är lite orolig för att det roliga ska ta slut alldeles för fort. Ja, jag tänker förstås på julen. Numera firar vi jul i två månader, från mitten av november fram till trettonhelgen. Redan nu finns allt. Sedan några veckor det mesta.

Jag menar att julen är det enda som får oss att överleva vintern. Tänk er perioden november till mars utan det minsta jul. Det hade knäckt oss. Tanken med julfirande är en smart överlevnadsstrategi, att låta Jesus födas mitt i vintern och därmed ge anledning till fest och gamman är väldigt klokt tänkt av Gud. Det liksom slätar över misstaget med de dystra årstiderna. Tydligen kan inte Gud göra något åt höst och vinter men han/hon ger oss lindring med att sakta men säkert leda oss in i julfirandet, ett firande allt mer intensivt och utsträckt för varje år som går.

Vad skulle vi annars snacka om just nu? Influensan och vaccineringar drabbar ju oss inte varje år. Nä, tack för julen! Och hur skulle ekonomin klara sig utan julfirandet? Vi omsätter miljarder under en väldigt kort tid och det kan man sannerligen kalla för olja i maskineriet. När det gäller jul då saknas det minsann inte pengar.

Och vi reser som tokiga under julhelgen. Och vi betalar dyrt för det. Skillnaden mellan att flyga till Thailand runt den 20 december eller i mellandagarna med siktet inställt på nyårsfirande och att resa i början av februari eller ännu hellre i mars eller redan i oktober/november handlar om 10-15 000 kronor för en reguljär tur och retur-biljett.

I oktober kostar en flight till Bangkok 4-5000 kronor och just nu ligger julpriserna på runt 20 000 kronor. Men vi firar inte jul i oktober, ej heller i februari eller mars.

Och när det kommer till dagar är vi lika konservativa. Billigast just nu är att flyga iväg på julafton, nyårsafton eller trettondedag jul. Då ska vi antingen vara hemma eller framme, inte på resa. Men det är ju bra för oss som inte bryr oss om vilken dag det är, bara priset är rätt. ( Vill ni iväg och inte har bokat än, kolla de dagarna)

Något år har jag kört hårt redan nu med julmat och godis, glögg och det hela och redan vid Lucia varit fullständigt utled. Och när julafton kommer innebär det inget nytt, inget man längtat efter, inget som man bara får då, ingen exklusivitet.

Jag vill inte att det ska ta slut för fort. Jag vill ha kvar nyhetens behag så länge som möjligt. Därför hoppar jag över julbord med underhållning nu till helgen.

Förste advent bör vara en försiktig start på julen. Precis som vi bara tänder ett ljus tycker jag vi ska nöja oss med ett glas glögg, fem pepparkakor och en saffransbulle och sedan ingenting förrän till Lucia.

Men...vem står ut med det? När det redan finns julskinka?