Annons
Debatt

Räkna med råkor

Att det skulle bli konflikt med de boende var självklart. Inte ens jag skulle frivilligt ha bosatt mig i en råkkoloni - min fågelkärlek till trots. Det skriver Kurt Ivarsson Ystadbo och ornitolog.
Debatt • Publicerad 6 november 2002

Ingen nyhet var mig mer väntad än den som kunde läsas i Ystads Allehanda lördagen den 11 oktober 2002. Väntad därför att man kan inte blunda för varken träd eller fåglar (läs råkor) när man bygger hus. I tidningen kunde man läsa om att hyresgästerna i det nybyggda femvåningshuset Grundström vid Bellevueparken drabbats av fluginvasion och stank från fågelspillning. Säkert är det så. Man kunde lika gärna ha uppfört byggnaden intill ett större hönseri med frigående sprätthöns. Där luktar det naturligt nog av spillning. Men det fanns inget hönseri i byggets närhet. Om så varit hade antingen hönsen fått flytta - eller bygget inte kommit till stånd. Men det fanns träd, inte enbart en nu utpekad 100-årig bok utan även andra lövträd. Ser dem inte framför mig i skrivande stund, men antar det är almar. Ännu till synes skonade från det stora "almfall" som hemsöker Skånes bestånd på grund av almsjukan. Trädens kronor har sedan kanske 10 år varit en av råkorna omtyckt miljö. Om jag inte minns fel var det just här som Ystad fick sin första koloni av den skånskaste av fåglar (utanför landskapet känner sig uppenbarligen råkan inte riktigt hemma). Till saken hör att råkorna under senare år börjat lämna landsbygden. Varför denna parallell till människan uppkommit är det väl ingen som med bestämdhet kan svara på. Men sannolikt är det så att födotillgången (maskar, småkryp, spillsäd) blivit uttunnad på grund av att jordbruket främjat sig från mer naturnära brukningsformer. Hur som haver råkan har urbaniserats och flyr en ogästvänlig landsbygd. Det är därmed dags att arten på allvar. Inte som ett problem som kan lösas med skyddsjakt utan mer som en del av stadsplaneringen. Kolonin i Bellevueparken var väl etablerad då husbygget bestämdes. Vad tänkte ansvarige beslutsfattare? Att folk inte skulle bry sig? Att vi kan skjuta bort fåglarna? Fåglarna häckar, kivas och trivs. Hyresgästerna får spader (helt följdriktigt). Fåglarna får man inte bort ens med kulor och krut. Hur skulle det skyttet gå till? Vart skulle bössan riktas och haglen falla? Det är ju hus och folk runtomkring. Lösningen? Jo, vi måste fälla träden. Smart. Sen kan det byggas störningsfritt. Inte minsta lilla lövprassel eller vindsus behöver då stäcka alla djärva byggplaner. Nej, så får det inte gå till. Både träd och fåglar måste med i stadsplaneringen. Vi bygger inte intill råkorna. Där det finns träd kommer det i framtiden att alltfort - får vi hoppas - finnas bevingat liv, som likt stadens koltrastar (ännu en urbaniserad landsbo) inte enkom ställer till förtret utan förmer underhåller med behagfull sång i vår- och sommarnatt. Vad gör man då åt det akuta problemet vid Bellevue? Hur vore det att prova med att låta brandkåren spola bort redena, något som måste upprepas i tidig vår, på det att de arma inflyttarna ska tvingas inse att de trots förtursrätt inte ska känna sig välkomna. I varje fall inte som närmaste grannar med hyresgästerna i Grundström.

Ola Tedin ola.tedin@allehandasyd.se
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons