Harmonin starkast av alla Ann-Helens VM-minnen
Det är inte många sydöstbor som kan ståta med en VM-medalj i prisskåpet.
Men Tomelillatjejen Ann-Helen Grahm, assisterande förbundskapten för det svenska damlandslaget, har en sådan.
– Den hänger där hemma. Men det är inte så att jag går och putsar den varenda dag, säger Ann-Helen med ett skratt.
Så här ett halvår efter bragden i Tyskland har hon fått lite distans till det stora äventyret som slutade med ett svenskt brons.
Men vad minns hon mest från turneringen?
– Totalt sett var det den totala känslan av harmoni under en sån här lång period. Våra spelare som är ute och spelar i Europa, exempelvis i Tyskland, får ofta höra spelare från andra länder tala om ”den svenska harmonin” och det blev väl inte mindre harmoniskt under VM.
Men Ann-Helen minns självfallet också själva matcherna och den kollektiva insatsen i stort och imponerande individuella prestationer.
– Ta exempelvis Marie Hammarströms fantastiska mål i bronsmatchen mot Frankrike. Så typiskt svenskt att spelare kommer in från bänken i tuffa skeden av matchen och levererar. Alla, oavsett om de börjar eller inleder på bänken, är beredda att komma in i kritiska lägen och avgöra, säger Ann-Helen Grahm.
Helt klart svarade de svenska damerna för en makalös prestation då man på sin väg till bronset lyckades med bedriften att vinna sin grupp.
– Att vinna fem matcher i ett slutspel och gå obesegrad genom gruppspelet – det är det väl inte många svenska landslag som gjort.
Under resans gång besegrades bland annat USA i gruppfinalen.
– Det var första gången vi lyckades slå USA i ett mästerskap. Vi gjorde en bra första halvlek och visade sen mycket moral i den andra då vi var nere på knäna, forsätter Ann-Helen som inte minst har svårt att glömma Lisa Dahlkvists straffmål.
– Målvakten (Hope Solo) tog av sig handskarna och gick omkring och det dröjde väl två minuter innan hon fick slå straffen. Men Lisa var iskall och lät sig inte psykas.
För Ann-Helen och hennes adepter är uppladdningen nu i gång för nästa stora mästerskap – OS i London.
– Vi startar året med ett läger i La Manga där vi bland annat möter Norge (17:e januari). Sen blir det fystester på Bosön i slutet av februari, Algarve cup i Portugal i månadsskiftet februari–mars. Därefter har vi planerat in en träningslandskamp på hemma-plan i mars–april och en match borta i slutet av maj. Veckan innan midsommar har vi en liten turnering som i folkmun kallas för-EM där vi bjuder in två toppnationer och där matcherna kommer att gå på de blivande EM-arenorna, säger Ann-Helen.
Efter det är de svenska tjejerna förhoppningsvis beredda på att försvara sin position vid sommar-OS.
Men där kommer säkert VM-trean Sverige att bli ett jagat byte.
– Ja, det blir väl ett litet annat utgångsläge men annars är förberedelserna desamma, medger Ann-Helen som inte ha något emot att få ytterligare en mästerskapsmedalj att hänga upp där hemma.
