Carl Bengtsson: Fortsatt ökenvandring för Ystads landsbygd
Moderaternas budgettillägg om 1,5 miljon i ”riktat stöd till landsbygden” fick bifall 51-0, men är bara bluff och bländverk. Jämlikhet och rättvisa stad – land är mycket långt borta, ”riktat stöd” är i själva verket en avledande manöver.
SD Ystad skulle (i sin position) lätteligen kunnat förhandla fram de ”riktigt riktade” pengar som projekt för projekt hade gjort all skillnad i världen ute i byarna, men återigen (2019, 2020, 2021, 2022 och nu 2023) så låter man den landsbygdsfientliga treklövern diktera budgeten. ”Projekt för projekt” liktydigt min landsbygdsstrategi – med netto för Ystads kommun i mångmiljardklassen. Samhällsnyttan oräknat!
Det är på landsbygden vi hittar vår tids verkliga utanförskap, därtill ett (nästan) helt oadresserat folkhälsoproblem i den sociala isolering som avsaknaden av opretentiösa mötesplatser för med sig. ”En affär och en bensinmack” som vår tidigare statsminister Stefan Löfven (S) så förtjänstfullt brukar sammanfatta landsbygdens verkliga problem – behov och uppgifter. Häri även turism/besöksnäring med motell, serveringar och andra erforderliga servicefaciliteter.
Jag hade nu hoppats att oppositionen (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet) skulle lagt en riktig landsbygdsbudget – istället blev det ett hån mot jämlikhet och rättvisa stad - land. Att man sedan också bifaller ”riktat stöd till landsbygden” gör det bara ännu värre.
Var befinner sig vår ”landsbygdsminister” Kevin Rasmussen (S) i allt detta? Frågan ställd utifrån ett vacklande landsbygdsengagemang – där hans ställningstagande för ”fyra sorters byar” i översiktsplanen är speciellt oroande.
Vi går vidare till Vänsterpartiet. Med jämlikhet och rättvisa ingraverat så har jag svårt att förstå varför man inte lägger fram en egen budget. Gapet stad/land försvinner inte av sig självt. Delaktighet i ”riktat stöd till landsbygden” ger ytterligare minuspoäng.
Annika Weitner (V) talar om skolor på landsbygden – utmärkt. Kom då ihåg (till nästa år) att en budget också är ett skyltfönster för viljeinriktning.
Skolor löser inte ”landsbygdens verkliga problem – behov och uppgifter” men jämte det rent konkreta så möjliggör en skola också för bättre allmänna kommunikationer, föreningsliv samt ”konst och kultur även till landsbygden”.
Carl Bengtsson, Rygla.
