Håkan Fredén: Gång- och cykelvägen längs Gustafsgatan håller inte måttet

Enligt gatuchefen Alf Kvint, som är intervjuad i artikeln, är cykelvägarna dubbelriktade, det vill säga man får cykla i båda riktningarna. Detta är dock inget som framgår av skyltningen, med den går ju att komplettera.

Enligt gatuchefen har man gjort detta för att göra gatan mer trafiksäker för oskyddade trafikanter.

Vi som bor utmed Gustafsgatan är dock inte särskilt imponerade av ombyggnaden. Vi är faktiskt riktigt missnöjda.

Vi anser att gång-och cykelbanorna, särskilt den södra, är alldeles för smala. Och vi anser att vi har gott stöd för vår åsikt.

När det gäller utformningen av gång- och cykelbanor (GC-banor) finns nämligen ett flertal föreskrifter och rekommendationer från olika myndigheter.

I ett examensarbete från KTH (Johan Rickardsson och Josefin Olofsson: Att utforma en gång- och cykelbana, Examensarbete inom teknik, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm 2019) där man utgått från befintliga handböcker och föreskrifter kring hur gång- och cykelbanor bör utformas, publicerade av Trafikverket, Region Stockholm, Stockholms stad och Sveriges kommuner och landsting har författarna sammanfattat dessa.

Man har också gjort observationsstudier på nio platser i Stockholm där man analyserat interaktioner mellan gående och cyklister. Studiens resultat är att en gångbanebredd på minst 210 centimeter, samt en cykelbanebredd på runt 220–230 centimeter minimerar antalet konflikter mellan trafikanterna och ger tillfredsställande utrymme på en dubbelriktad gång- och cykelbana.

Lägger man ihop de rekommenderade bredderna innebär resultatet att en oseparerad dubbelriktad GC-bana bör vara cirka 4,3 meter bred.

Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut en GCM-handbok som bland annat innehåller rekommendationer angående gång- och cykelbanors utformning (Trafikverket och SKL: GCM-handbok, Stockholm 2010)

I denna anges att en dubbelriktat oseparerad gång- och cykelbana i stadsmiljö bör ha följande bredder: gångbana 1,8 meter, cykelbana 3,0 m, totalt 4,8 m. Alltså något bredare än vad som rekommenderas i ovan citerade examensarbete. Dessutom bör gränsen mellan gång- och cykelbanorna markeras.

Hur står sig då dessa rekommenderade bredder gentemot de nyligen färdigställda gång- och cykelbanorna på Gustafsgatan? Den södra gång- och cykelbanan är 2,8 meter där den är bredast och 2,2 meter där den är som smalast vid lyktstolpar och elskåp. Den norra är 3,1 meter, alltså något bredare.

Vi kan alltså konstatera att både den södra och den norra gång-och cykelbanan är avsevärt smalare än vad Trafikverket rekommenderar. Dessutom anser Trafikverket att fasta hinder bör vara placerade 0,6–0,4 meter från cykelbanan, en rekommendation som inte heller är uppfylld såsom elskåp och lyktstolpar är placerade.

Vi som bor vid Gustafsgatan och som dagligen använder gång- och cykelbanorna upplever ständiga konflikter mellan cyklister och gångtrafikanter. Att på en så begränsad yta blanda trafikanter med så olika genomsnittshastigheter är mycket olämpligt och inte trafiksäkert. Cykelbanor trafikeras inte bara av traditionella trampcyklar utan också av elcyklar, elsparkcyklar och mopeder klass 2 alla med topphastigheter på 25 kilometer i timmen medan gångtrafikanter håller en hastighet på fyra–sex kilometer i timmen.

Rubriken ”I Ystad cyklar vi på trottoaren” syftar alltså på att den nya gång- och cykelbanan på Gustafsgatan är ungefär lika bred som en gångbana/trottoar bör vara enligt Trafikverket rekommendationer.

En grundregel när man framför kritik är att man anger ett alternativ till den kritiserade åtgärden. Vad är då vårt alternativ.

För cirka tio år sedan skrev vi till kommunen och klagade över den enligt vår mening alltför livliga trafiken på Gustafsgatan. Vi ville alltså ha begränsningar i trafiken och då i första hand på något sätt förhindra genomfartstrafik.

Svaret vi fick från kommunen var ” – att det inte var någon mening eftersom trafiken då skulle ta en annan väg”. Nåväl, det kanske var det vi åstundade.

Sedan dess har kommunen gjort Gustafsgatan till huvudled och trafiken, och inte minst den tunga trafiken, har ökar påtagligt.

Vi, boende utefter Gustafsgatan, anser att gatan är ytterst olämplig som genomfartsgata både på grund av körbanans bredd och bebyggelsens karaktär med många utfarter med begränsad sikt.

Genomfartstrafiken borde hänvisas till Ringleden respektive Kyrkogårdsgatan. Om Gustafsgatan skyltas med ”Ej genomfart” finns måhända möjlighet att minska körbanans bredd och därmed skapa utrymme för gång och cykelbanor utformade enligt Trafikverkets och SKL:s rekommendationer.

Håkan Fredén