Annons
Insändare

Jan Rydén: Den höga andelen äldre – inga problem

Kommentar efter Klas Göthes inlägg i YA ”Simrishamn behöver föer invånare – i yrkesverksam ålder” 2 juni.
Simrishamn • Publicerad 8 juni 2022 • Uppdaterad 9 juni 2022
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Simrishamns befolkning ökar kraftigt under sommarhalvåret. Med medför ökade kostnader för mängder med sommarboende som ingår i skatteunderlaget i Simrishamn.
Simrishamns befolkning ökar kraftigt under sommarhalvåret. Med medför ökade kostnader för mängder med sommarboende som ingår i skatteunderlaget i Simrishamn.Foto: Johan Bentzel

På sistone har frågan om befolkningsstrukturen i Simrishamn seglat upp som ett hett debattämne.

Bland annat har Alf Nilsson från Feministiskt initiativ och Klas Göthe kommit med inlägg. Den förre genom att i Radio Kristianstad uttala att ”det är en nackdel för oss att ha så kolossalt många äldre” och den senare genom att i en insändare i YA uttrycka farhågor för att Simrishamn genom de alltfler äldre går en bister ekonomisk framtid till mötes.

Annons

Alf Nilsson utvecklade inte vari han anser att nackdelen med de allt fler äldre består.

Klas Göthe var däremot mer analytisk och lyfte fram två faktorer på vilka hans oro grundas, nämligen dels försörjningskvoten, dels skattekraften.

Att följa hur dessa båda mått utvecklas är högst relevant när analysen görs på nationell nivå, men är på gränsen till ointressant när det gäller den enskilda kommunen. Detta beror på att i det här landet tillämpas ett system som utjämnar ekonomiska skillnader kommunerna emellan som kan härledas till bland annat åldersstruktur och beskattningsunderlag.

En kommun med en andel äldre i sin befolkning överstigande riksgenomsnittet får bidrag för att täcka de merkostnader som den gruppen invånare föranleder

Även på inkomstsidan sker en utjämning av kommunernas ekonomiska förutsättningar. I denna del bygger systemet på att kommuner som har en låg egen skattekraft (beskattningsunderlag per invånare) får ett tillskott motsvarande differensen upp till den genomsnittliga skattekraften för riket.

En effekt av inkomstutjämningen är att det kvittar lika för kommunens skatteintäkter om det flyttar in en högavlönad börs-VD eller en fattigpensionär till kommunen. Nettoeffekten på kommunens skatteintäkter blir densamma. Detta förvånar många och okunskapen härom vilseleder inte sällan de som diskuterar vilken typ av inflyttning som mest bidrar till kommunens skatteintäkter.

Nåväl; om nu Klas Göthes teori om att den stora andelen äldre i Simrishamn skulle vara och bli den tunga belastning på ekonomin, som han påtalar, borde Simrishamn placera sig väldigt illa i ekonomiska jämförelser kommuner emellan.

En sådan jämförelse kan omfatta kommuners skatteuttag - ekonomiskt starka kommuner har ofta låg skatt och svaga kommuner hög skatt. En jämförelse med denna inriktning visar att Simrishamn hävdar sig tämligen väl. Detta alltså trots sin höga andel äldre. Av Skånes 33 kommuner har hela 16 kommuner högre skatteuttag än Simrishamn och samtliga dessa, märk väl, har en avsevärt lägre andel äldre än 65 år (varierar mellan 15,1-25,9 procent) än Simrishamn (34,9 procent).

Jag vill alltså hävda att Simrishamns högre andel äldre inte har den menliga effekt på kommunens ekonomi som Klas Göthe vill göra gällande. Mig veterligt finns det heller inte framtaget några beräkningar som styrker att så skulle vara fallet. Jag skulle inte alls bli förvånad om beräkningar med ett sådant fokus skulle komma fram till det motsatta, det vill säga att Simrishamns högre andel äldre rent av innebär ekonomiska fördelar relativt andra kommuner.

Till sist vill jag framhålla att jag, liksom Klas Göthe, ser det som angeläget att kommunen gör vad den kan för att vitalisera arbetsmarknaden och underlätta tillskapandet av nya arbetstillfällen. I en debatt om hur det bör gå till kan jag dock inte se några skäl till att använda kommunens äldre som slagträn!

Jan Rydén (KD), Skillinge

Annons
Annons
Annons
Annons