Lena Gartmark: Regeringen tvingar folkhögskolor att avveckla framgångsrika utbildningar som leder till jobb
Arbetslösheten ökar samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens och utbildning. För att klara kompetensförsörjningen i ett tufft ekonomiskt läge krävs väl avvägda prioriteringar av regeringen. Skattepengarna ska användas där de gör störst nytta. Tyvärr ser vi nu det motsatta.
I september presenterade regeringen en satsning på yrkesutbildning där drygt 1,3 miljarder kronor ska förstärka yrkesvux. Det innebär cirka 16 500 nya utbildningsplatser. Inte en enda av dessa platser kan skapas på folkhögskola, eftersom utbildningsformen folkhögskola inte omfattas av satsningen.
Kommunerna har sedan 2017 kunnat söka statsbidrag för yrkesvux, men en stor del av statsbidraget kommer aldrig till användning. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har flera gånger pekat på problemen. Kommunerna har svårt att planera för och genomföra utbildningsplatser, utifrån elevernas och arbetsmarknadens behov. För få sökande, brist på lärare och för litet antal praktikplatser utgör hinder.
Enligt Skolverkets uppföljning av yrkesvux använder kommunerna endast 68 procent av statsbidraget. Nästan en tredjedel av statens anslag till yrkesvux används alltså inte.
Detta är ingen nyhet för regeringen som väljer att förstärka ett systemfel i stället för att rätta till det.
Folkhögskolorna är viktiga insatser för kompetensförsörjningen. Vi utbildar till sektorer där det råder brist på utbildad personal som exempelvis undersköterskor, lärarassistenter, och kriminalvårdspersonal. Ett exempel på detta är Skurups folkhögskolas utbildning av storköks- och á la cartekockar där 90 procent av deltagarna har gått direkt ut i arbete efter avslutade studier. I just detta fall har vi lyckats behålla utbildningen genom att omprioritera i verksamheten.
Men folkhögskolorna kan göra mer! Skurups folkhögskola skulle kunna genomföra fler yrkesutbildningar för fler deltagare och på så vis bidra till kompetensförsörjningen genom att ge människor möjlighet till arbete inom bristyrken. Detta hindras av att vi inte får ta del av regeringens satsning på yrkesutbildningar inom yrkesvux.
Landets 156 folkhögskolor – vars verksamhet omfattar både yrkesutbildningar och yrkesförberedande utbildningar – är dokumenterat framgångsrika. Folkhögskolorna är en del av lösningen på kompetensförsörjningen. En politik som nedprioriterar folkhögskolan är obegriplig och möjliggör inte för alla delar i den svenska yrkesutbildningen att bidra. Ska Sverige klara kompetensförsörjningen behöver alla kunna bidra – så även landets alla folkhögskolor och Skurups folkhögskola!
Lena Gartmark, verksamhetschef och rektor Skurups folkhögskola
