GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Maria Johansson: Tomelillas unga är föredömen – de väljer yrken som samhället och välfärden behöver

För lite drygt tre år sedan flyttade jag till Tomelilla kommun, ett av de bästa besluten jag har fattat i mitt liv. Det beror inte minst på alla underbara människor och ungdomar jag har stött på under dessa tre år.
Tomelilla • Publicerad 14 januari 2023
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Kastanjeskolan i Tomelilla.
Kastanjeskolan i Tomelilla.Foto: Torun Börtz

Därför gör YA:s reportage den 12 januari 2023 om skolan i Tomelilla mig nedslagen. I reportaget konstateras grovt förenklat att Tomelillas skolelever är sämst i Skåne. Det har jag mycket svårt att tro.

För det första baseras analysen troligen på resultat på kommunnivå. Alltså jämförs kommuner som har 20 högstadieskolor med de som har en.

Det hade också varit klädsamt att föra ett resonemang om hur skolans målstyrning fungerar och vad dagens betygskriterier egentligen mäter.

Slutligen hade det varit rimligt att ställa sig frågan på vilket sätt det gör ungdomar gott att slå upp tidningen för att läsa en sån text.

Personligen är jag övertygad om att det finns enorm potential hos Tomelillas ungdomar.

Om vi till exempel tittar på hur gymnasieval ser ut i landet så väljer Tomelillas ungdomar utifrån samhällets behov i mycket större utsträckning än ungdomar i många andra kommuner. Sverige har nämligen ett stort problem när det gäller yrkesutbildning.

När jag själv gick gymnasiet på 80-talet gick mer än hälften av ungdomarna en yrkesutbildning. Idag ligger den siffran på runt 30 procent. Det är lägst i hela EU.

Tyvärr ligger Sverige också dåligt till i europeisk jämförelse till när det gäller attityder till yrkesutbildning. I EU:s medlemsstater ligger andelen unga i yrkesutbildning runt 50 procent. Ungefär så väljer också Tomelillas ungdomar.

Nu skulle någon kunna invända att valet av yrkesprogram innebär inlåsningseffekter för de unga som då inte får möjlighet att studera vidare.

För det första stämmer det inte. För det andra menar jag att detta är en del av den retorik som underminerar yrkesprogrammen, nämligen att det skulle vara enklare utbildningar och ett andrahandsval.

I stället kanske vi skulle fundera på vad som krävs för att utforma yrkesutbildningar av riktigt hög kvalitet som också ger yrkeskunniga människor den respekt de förtjänar och som gör det möjligt för företag och offentlig verksamhet att rekrytera skickliga medarbetare. Detta kräver att vi tar ungdomar och yrkesutbildning på allvar.

Enkla beskrivningar som delar in människor i teoretiker och praktiker är inte en väg framåt. Det gör att vi kan få för oss att det går att installera ett värmesystem utan att tänka eller ta hand om gamla utan att ständigt göra viktiga etiska ställningstaganden. Yrkeskunnande är avancerat och komplext.

För ett yrkeskunnande räcker det inte att bara veta sådant som står i böcker utan det gäller att också ständigt kunna hantera nya situationer med ansvar och omdöme. Utan yrkeskunniga människor är ett gott liv i inte möjligt, vare sig i Tomelilla eller någon annanstans.

Det framtida goda livet ges förutsättningar utifrån hur vi bemöter den uppväxande generationen. Troligen skulle ungdomar känna större tillförsikt om vuxenvärlden såg deras tillgångar och hade en vision om framtidens möjligheter.

Maria Johansson, Smedstorp

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.