Annons
Insändare

Naturskyddsföreningen: Ekologiskt gynnar våra bin och den biologiska mångfalden

Eko är bra ur flera perspektiv, inte minst för bina. Men de senaste åren har en missuppfattning spridits om att mer ekologiskt skulle innebära en mindre andel svenskproducerad mat. Närproducerat och ekologiskt har ställts mot varandra. Flera kommuner har av det skälet tagit bort sina mål om andel ekologisk och Kravmärkt mat.
Sydöstra Skåne • Publicerad 17 maj 2022
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
STOCKHOLM 20190710
Bina är oftast lugna om man handskas försiktigt med dem.
STOCKHOLM 20190710 Bina är oftast lugna om man handskas försiktigt med dem.Foto: Stina Stjernkvist/TT

På bara fyra år, mellan 2017 och 2021, tog 57 kommuner bort sina ekomål, enligt siffror från Ekomatcentrum. Totalt saknar 83 av Sveriges 290 kommuner ekomål.

Simrishamn, Tomelilla och Ystad är tre av dem, och de bör snarast möjligt ta tillbaka målen respektive införa dem av flera anledningar:

Annons

Ekojordbruket bidrar till 30 procent fler arter kring gården och 50 procent fler humlor och bin. De bidrar i sin tur till att pollinera 30 procent av all mat vi äter.

Sverige har ett nationellt mål om att 60 procent av alla livsmedel som upphandlas inom den offentliga sektorn ska vara ekologisk till år 2030. Ystad kan och bör leva upp till det.

Eko har bättre kvalitetskontroll, vilket bland annat minimerar andelen felmärkt kött.

Det konventionella jordbruket är mer beroende av importerade insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, som inte sällan kommer från ett krigförande Ryssland.

Det skulle vara bättre för såväl ekonomin, den inhemska matproduktionen, bina och den biologiska mångfalden om fler livsmedel som köps upp inom den offentliga sektorn är ekologiska.

Höstvete är ett slående exempel. När det produceras på den konventionella gården går nästan hälften av intäkterna åt till att betala för konstgödsel, bekämpningsmedel, bränsle, el och andra insatsvaror, medan ekobonden endast lägger åtta procent av intäkterna på importerade insatsvaror.

Dessa insatsvaror är alltså inte bara förödande för bina, utan påverkar även hur mycket av pengarna som stannar kvar inom jordbrukssektorn i Sverige och hur väl vår landsbygd kan utvecklas.

Därför är det hög tid för Tomelilla att ta tillbaka ekomålen, medan Simrishamn och Ystad inför desamma. Tillsammans kan vi rädda bina – det tjänar vi alla på.

Eva Ditlevsen, Naturskyddsföreningen i Tomelilla

Kerstin Svensson, Naturskyddsföreningen i Ystad

Thomas Hansson, Österlens Naturskyddsförening

Annons
Annons
Annons
Annons