Stefan Engdahl (M): Svar på åtta frågor om höghuset på regementsområdet

Svar: Denna fråga ska vara utredd i detaljplaneskedet. Vi har bedömt att den föreslagna åtgärden är planenlig och då hörs inte berörda sakägare.

Fråga 2: Varför har ingen skuggstudie gjorts för en 40 meter hög byggnad som placeras bara 20 meter från naturreservatet Skridskodammen?

Svar: Skuggstudier har gjorts i detaljplaneskedet och även några i bygglovsskedet. Byggnaderna i denna del av regementsområdet kommer ge skuggor ut mot skridskodammen. Denna negativa påverkan bedöms dock inte vara så stor.

Fråga 3: Varför har myndighetsnämnden godkänt att bostadshuset placeras i sned vinkel trots detaljplanens krav på att byggnader ska placeras rätvinkligt i förhållande till det rutnät som finns på regementsområdet?

Svar: Eftersom fastigheten Lillö 2, enligt detaljplanen, inte ligger rätvinkligt med övriga fastigheter gjordes bedömningen att det var lämpligare att byggnaden följde gatan. Byggnaden ligger placerad på mark som får bebyggas.

Fråga 4: Varför har myndighetsnämnden godtagit nio våningsplan, när detaljplanen tillåter högst åtta?

Svar: Enligt vår bedömning är det fortfarande fråga om en byggnad med åtta våningar. I plan- och bygglagen finns ingen begränsning hur högt ett våningsplan får vara. På en så kallad dubbelhög våning är det idag därför möjligt att lägga in ett entresolplan. Men för att den inte ska räknas som en våning får ingen del av golvbjälklaget nå fram till ytterfasad.

Fråga 5: Varför har myndighetsnämnden beviljat två takvåningar, när detaljplanen tillåter endast en?

Svar: Enligt detaljplanen får utöver högsta angivna våningsantal en takvåning anordnas. I förslaget har man val att ovanpå denna takvåning placera ett sadeltak som medger att två ytterligare vindsplan kan inredas.

En vind anses inte som en fullvärdig våning eftersom den till viss del har snedtak. Det blir alltså inte lika stor yta med full takhöjd som på den vanliga våningen. Snedtaket gör också att det blir mörkare eftersom den bara kan ha fönster på gavlarna eller i takkupor. Denna våning uppfattas inte heller visuellt som en våning eftersom den är belägen under det lutande taket. Om vinden däremot har ett förhöjt väggliv som överstiger 0,7 meter över vindsbjälklaget ska vinden dock räknas som en våning. I det inlämnade förslaget har bedömningen gjorts att dessa två vindsplan inte ska räknas som våningar.

Fråga 6: Varför har myndighetsnämnden godkänt tak i zinkgrå slätplåt, när detaljplanen föreskriver rött taktegel?

Svar: Enligt detaljplanen tillåts även bandtäckning i plåt.

Fråga 7: Varför har myndighetsnämnden accepterat att lägenheterna på plan åtta förses med entresolplan, som gör att sovrummen bara har tak över halva rummet?

Svar: Detta är en arkitektonisk lösning som den sökande har valt. Rummen på entresolplanet blir som en invändig balkong och är bara öppna ner mot allrum och kök. Mot övriga rum görs täta väggar.

Fråga 8: På vilket sätt anser myndighetsnämnden att den arkitektoniska utformningen stämmer överens med detaljplanens krav på att ”den nya bebyggelsen ska passa in i regementsområdet och inte ge negativ påverkan på kulturmiljövärdena” liksom att detaljplanens text ”bestämmelser om fasad- och takmaterial har införts på plankartan för att ny bebyggelse ska stämma överens med resterande delar av regementsområdet” respekteras?

Svar: Enligt planbeskrivningen är tanken att denna byggnad ska fungera som en signalbyggnad. Detta betyder att den får utmärka sig. Vad gäller fasad- och takmaterial ska enligt detaljplanen ny bebyggelse utformas med fasader som i huvudsak består av tegel. Tak ska vara i rött tegel eller bandtäckning i plåt. Förslaget uppfyller dessa krav.

Jag hoppas att detta ger ett bra svar på varför Myndighetsnämnden har beviljat bygglovet.

Stefan Engdahl

Ordförande i Myndighetsnämnden