Herresätet Tosterups historia går tillbaka till medeltiden och är både blodig och fylld av historiska händelser. Här växte stjärnforskaren Tycho Brahe upp och här anklagades godsherren för att vara danskvänlig och avrättades offentligt på Stortorget i Malmö. YA:s kulturreporter Ulf Mårtensson har läst en ny bok om slottet.
"Tosterup på Österlen – historia möter nutid"
Av Kerstin Vikner (text) och Øyvind Sviland (foto) samt Nina Hammerberg (formgivning)
(Utgiven på eget förlag av Jan Ehrensvärd)
I den nya boken om Tosterup på Österlen har nuvarande ägaren till slottet, familjen Ehrensvärd, låtit teckna godsets långa och fascinerande historia. Det är en påkostad bok, vackert formgiven och med nytagna fotografier av Øyvind Sviland.
Boken är en senkommen present från sonen Jan till Jörgen Ehrensvärd som fyllde 80 år 2012. Familjen har haft Tosterup i sin ägo i sex generationer. Kerstin Vikner, docent i historia vid Lunds universitet, har skrivit boken som också kompletteras av familjen Ehrensvärds egna berättelser.
Boken är mycket mer än en släktkrönika som redovisar de olika familjerna som avlöst varandra på godset.
Men vi börjar med adelsfolket. Tycho Brahe är mest känd för att ha byggt sitt observatorium på Ven där han kramade livet ur öns befolkning för att genomföra sin banbrytande stjärnforskning. Mindre känt är kanske att han växte upp på Tosterup när familjen Brahe ägde egendomen.
Tycho Brahe föddes 1546 på Knutstorps gods men adopterades redan som ettåring av sin barnlöse farbror Jörgen Tygesen Brahe som huserade på Tosterup. I det sju våningar höga tornet på Tosterup sägs den unge Tycho Brahe ha blivit fascinerad av stjärnhimlen. Därför kallas det också Tycho Brahe-tornet.
Redan som tolvåring började Tycho Brahe sina studier vid Köpenhamns universitet och återvände 19 år gammal en sista gång till Tosterup. Då hade han börjat att på allvar studera stjärnhimlen, vilket inte var riktigt den yrkesbana som hans styvfar tänkt för honom. Unge Tycho flyttade till Tyskland och i Rostock råkade han i ett bråk som slutade med att han förlorade en bit av sin näsa. Denna ersattes med en protes som enligt sägen var av silver. Nya rön och analyser visar dock, enligt boken, att protesten var gjord av mässing.
En dramatisk händelse i Tosterups historia är avrättningen av godsherren Jörgen Krabbe (1633-1678). Han anklagades för att vara danskvänlig och för att ha varit i lag med snapphanarna under försvenskningen av Skåne. Han greps och arkebuserades 16 januari 1678 offentligt på Stortorget i Malmö.
Livet på Tosterup är inte bara adelsfamiljernas historia. I boken får man en liten inblick i hur vanligt folk levde både till fest och vardag. En stor sak på Tosterup var gåsslakten i november vid Mårten. Då slaktades ett stort antal gäss, med början klockan ett på natten. Efter det stora gåsablodet serverades alla gås, såväl i folkastugan som på herrskapsbordet. Allt togs till vara. Av fjädrarna gjordes gåspennor, talgen användes till ljusstöpning och av tarmarna gjordes skosmörja.
Uppgifterna grundar sig på Sophie Ehrensvärds anteckningar från hushållningen kring sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet. Mesta arbetet på Tosterup utfördes av eget arbetsfolk och dagsverkspliktiga bönder, pigor och drängar. Lön betalades i naturaprodukter och det var viktigt att hålla räkenskap och föra bok på allt.
Till historien hör också att Tosterup är en av miljöerna som Hasse & Tage använde i filmen ”Äppelkriget” som hade premiär 1971.
I dag är Tosterup ett modernt jordbruk med 578 hektar åker och 123 hektar skog, och har numera en väl dokumenterad historia.
