Annons
Kultur

Historiskt Hasselbladspris: "Ganska genant"

Amerikanska Carrie Mae Weems konstruerar den värld hon ifrågasätter men också den hon vill se. Genom fotografier av svarta omfamnar hon hela mänskligheten.
Nu blir hon den första svarta kvinnan att få Hasselbladspriset.
Fotografi • Publicerad 8 mars 2023
Carrie Mae Weems blir den första afroamerikanska kvinnan att få Hasselbladspriset. Arkivbild.
Carrie Mae Weems blir den första afroamerikanska kvinnan att få Hasselbladspriset. Arkivbild.Foto: Carrie Mae Weems
"Untitled (Eating lobster)" från serien "The kitchen table" från 1990. Pressbild.
"Untitled (Eating lobster)" från serien "The kitchen table" från 1990. Pressbild.Foto: Carrie Mae Weems
"Woman in white" från serien "Sea islands" där Carrie Mae Weems undersöker slaveriets smärtsamma historia. Pressbild.
"Woman in white" från serien "Sea islands" där Carrie Mae Weems undersöker slaveriets smärtsamma historia. Pressbild.Foto: Carrie Mae Weems
"Queen B (Mary J Blige)" är en bild tagen 2018–2019.
"Queen B (Mary J Blige)" är en bild tagen 2018–2019.Foto: Carrie Mae Weems

– Otroligt, fantastiskt, förvånande, utbrister hon på telefon från Syracuse, New York, efter att ha fått prisbeskedet.

Men när Carrie Mae Weems sammanfattar sina reaktioner är det ändå inte helt utan udd. Att hon så sent som 2023 blir den första afroamerikanska kvinnan som tar emot Hasselbladspriset tycker hon är "ganska genant", samtidigt som hon framhåller att priset nu blir intressantare för väldigt många fler.

Annons

– Det ger Hasselbladspriset en ny betydelse som det inte haft tidigare, det kommer att få mycket mer uppmärksamhet i synnerhet under denna tid i USA. Det ger fler möjligheten att få priset efter mig.

Själv hade hon inte haft en tanke på att hon skulle kunna få det. Nu är hon extra glad över att förutom prispengarna – i år två miljoner kronor – även få en digital Hasselbladskamera.

– Det kommer att göra livet så mycket enklare. Även om jag fortfarande föredrar att arbeta med film är det svårt att hitta någon som framkallar film numera.

Carrie Mae Weems arbetar ofta politiskt i sin utforskning av rasism och afroamerikanska erfarenheter. Under pandemin gjorde hon offentliga verk som visade hur oproportionerligt hårt covid slog mot svarta och mot ursprungsbefolkningen. Två av hennes kortfilmer behandlar polisbrutalitet mot afroamerikaner.

Större än så

Vid en första anblick kan den svarta kvinnan tyckas stå i fokus på hennes bilder men hennes konstnärliga projekt är långt större än så.

– Det jag hoppats göra är att skapa konst med ett svart subjekt som kan omfatta mänsklighetens hela räckvidd. Vi antar att det svarta subjektet bara kan representera sig självt, inget mer än sig självt. Min strävan har varit att skildra en komplicerad mänsklighet av svarta människor, att få den normaliserad i stället för gjord till "den andra". Genom historien har man systematiskt gjort de svarta till "de andra" och det tycker jag är djupt problematiskt.

I ett kök

Verket "Kitchen table series" ser hon som ett exempel på att hon lyckats. Bilderna från 1990 är en berättelse om en svart kvinnas liv som utspelas i ett kök. Med sig själv som modell iscensätter Carrie Mae Weems familjeliv och relationer.

– Köket och köksbordet är en plats som vi alla kan relatera till – vilka vi än är. Serien är inte bara en utgångspunkt för mitt arbete, den är en kristallisering av själva avsikten. Den verkar vara dokumentär, men är ett på djupet konceptuellt konstruerat verk.

Samtidigt som hon omfamnar hela mänskligheten var det viktigt att ge huvudrollen åt en svart kvinna, förklarar hon:

– "Kitchen tables" skapades under en tid med många strider i USA, det var ett antal frågor som kom från feminismen och ofta var det väldigt lite diskussion om svarta kvinnors aktiviteter.

Rasistiska stereotyper

Annons

Vanligtvis arbetar hon med egna bilder men ibland också med arkivbilder, som i serien ”From here I saw what happened and I cried” (1995–96), även det ett nyckelverk. I installationen visar hon hur just fotografier spelat en avgörande roll i att skapa rasistiska stereotyper och sociala orättvisor.

Här använder hon sig av bilder som hon har hittat på museer och som föreställer slavar i den amerikanska södern, i synnerhet bilder beställda av schweizaren Louis Agasiz, som på rasbiologiskt sätt sökte stöd för sina teorier som de svartas underlägsenhet.

– Det handlar om en utgrävning av fotografins historia, om hur det svarta subjektet har använts inom amerikansk fotografi. Det har väldigt mycket att göra med de stora amerikanska fotograferna på 1900-talet, säger hon med ett ironiskt skratt.

– Även för mig är det ett fascinerande projekt som jag fortsätter att lära mig av.

Fakta: Carrie Mae Weems

Född: 1953 i Portland, Oregon.

Bakgrund: Fick sin första kamera som 21-åring och använde den först i politiskt syfte. Började senare studera bildkonst och tog examen som 28-åring.

I verk som "Slave coast" och "Africa" undersöker hon slaveriets smärtsamma historia. Hennes "Colored people" (1989–90) är en kritisk granskning av rasism och skönhetsideal. "Slow fade to black" (2010– 2011) handlar om behandlingen av afroamerikanska kvinnor i underhållningsbranschen.

Använder ofta sig själv som modell. I serierna ”Roaming” (2006) och "Museums" (2006) skildrar hon arkitekturens makt och inflytande genom att göra sig till en svartklädd svävande persona.

2014 blev Carrie Mae Weems den första svarta kvinnliga konstnären att få en retrospektiv utställning på Guggenheim-museet i New York.

Den 13 oktober tar hon emot Hasselbladspriset i Göteborg och samma dag öppnar hennes första utställning i Sverige på Hasselblad Center.

Hasselbladspriset

2021 delades inget pris ut, men man bestämde inför 2022 års prisutdelning att dubbla prissumman till 2 miljoner kronor.

2022 Dayanita Singh, Indien

2020 Alfredo Jaar, Chile

2019 Daido Moriyama, Japan

2018 Oscar Muñoz, Colombia

2017 Rineke Dijkstra, Nederländerna

2016 Stan Douglas, Kanada

2015 Wolfgang Tillmans, Tyskland

2014 Ishiuchi Miyako, Japan

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons