Ulf Mårtensson: Ulf Mårtensson: En enkel till Saltan

Med jämna mellanrum hörs det över hela stan ett dån, som en mindre jordbävning. Det är ljudet av stenar som tippas vid bygget av de nya pirarmarna i den yttre hamnen.

Lund där jag föddes har efter många och långa debatter begåvats med en spårvagnslinje, som ska invigas senare i år. Jag tycker att det verkar vara en bra lösning med en spårvagn som snabbt och säkert transportera folk. Men i lärdomens Lund är man inte så förtjust i förändringar, så där har det varit ett starkt motstånd.

Här i Ystad skär hamnområdet och industrierna i öst av staden från idrottsplatsen, tennisstadion, Saltan och havet, ja, hela Sandskogen blockeras av den numera väldigt hårt trafikerade Dragongatan. Det är inte så mycket att göra åt det nu, men förmodligen hade det varit bättre att en gång låta hamnen växa västerut, där Gjuteriet en gång låg.

Då hade Revhusen kanske fått vara kvar, en sån idyll och ett så fantastiskt och följsamt sätt att låta staden möta skogen och havet, med de små hukande husen i det gamla fiskeläget. Men allt detta är historia nu. Hela rasket är rivet.

Och spårvagnen då, lugn, jag kommer till den.

Tänk om det gick att åka spårvagn från stationen (början på spåren finns redan), och i en mjuk böj åka förbi de nya färjelägena i den nya yttre hamnen och sedan vidare till idrottsplatsen och Saltan. Då förbinds stadens centrum med rekreationsområdena och stranden i öst. Samtidigt fraktas passagerare till och från färjorna. Win-win. En sorts Lilla tåget 2.0.

Blir det för dyrt eller omständligt, kan man anlägga en bussgata, parallellt med ett cykelstråk, på samma sträcka. Eller en spårvagn på räls någon meter ovanför marken. Då blir inte rälsen en ny barriär.

Men jag föredrar en klassisk spårvagn, om än av modernt snitt. Tänk San Francisco eller Göteborg – vad vore dessa metropoler utan sina spårvagnar. Dags för Ystad att rangera in sig i samma celebra sällskap. När Skånetrafiken får ordning på tågen och det blir dubbelspår till Malmö kanske danskarna sätter in Bornholmståg igen. Då är det perfekt med en spårvagn – eller kan man låta tågen från Danmark gå hela vägen fram.

Något måste också göras åt Dragongatan som är hårt belastad. En del är ombyggd, men nere vid järnvägen är det stockningar med mycket trafik som så här års blandas med alla turister som ska ut på Österlen eller återvänder därifrån. Något för en stadsplanerare att sätta tänderna in.

Många tankar som föds av en spårvagn, kanske mer som en berg- och dalbana. Trevlig helg.