Petter Birgersson: Diskrimineringsombudsmannen kränker skattebetalarna
Skadestånden för den som har utsatts för brott och kränkning höjdes sommaren 2022. Det påtalades då att det särskilt skulle beaktas om handlingen haft förnedrande eller skändliga inslag och var ägnad att framkalla allvarligt rädsla för liv eller hälsa.
Mot bakgrund av denna uppdaterade lag har också brottsoffer kunnat få högre skadestånd än tidigare. I ett uppmärksammat fall i en osedvanligt grym gruppöverfallsvåldtäkt med fem gärningsmän i Malmö tilldömdes det unga offret ett skadestånd på 366 800 kronor av hovrätten. Det efter en höjning av tingsrättens belopp med 50 000 kronor. Inte från var och en av gärningsmännen, utan för dem att betala tillsammans. Eller om gärningsmännen inte betalar, av brottsoffermyndigheten – men då måste offret driva fallet dit.
Detta är alltså efter att den nya lagstiftningen trätt i kraft. Det går inte att fastställa något rimligt belopp i sådana här fall, den livslånga skadan för offret är oersättlig. Men det går att konstatera vilka belopp som är fullständigt otillräckliga. 366 800 kronor är ett sådant belopp. Det kommer inte i närheten av någon slags ersättning för den brutala kränkning gärningsmännen gemensamt utsatt offret för.
I SR 27/6 2023 berättade brottsoffret att hon var en glad och social tjej som gillade att gå i skolan, träna och vara med djur. Efter våldtäkten har det livet satts på paus: ”Min dröm nu är att jag ska må så bra att jag kan gå i skolan igen.”
Samtidigt finns det andra typer av kränkningar som inte orsakar någon fysisk skada eller allvarliga trauman av livslång karaktär. Sådana ärenden hamnar ofta på Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, bord. Där har beloppen däremot kommit att hamna på helt orimliga nivåer i en annan riktning. Det alldeles oavsett om man anser att DO kommit till rätt slutsats eller inte.
I ett fall menar DO att ett rimligt skadeståndsbelopp för att en lärare inte använt det könsneutrala pronomenet ”hen” till en elev i tal är 150 000 kronor.
I ett annat fall har DO kommit fram till att en läkares begäran om att en kvinnlig patient skulle ta av sig huvudduken för att kunna genomföra undersökning berättigar patienten till ett skadestånd på 70 000 kronor. Det då läkaren och vårdenheten, enligt DO, inte kunnat ge en förklaring till varför hela kroppen skulle vara synlig. Läkaren var för övrigt också kvinna.
DO anser också att en man som först erbjudits ett sommarvikariat på en boendestödenhet där han själv tidigare varit boende men sedan fick besked om att det inte var lämpligt och därför erbjöds ett annat sommarjobb, ska få 30 000 kronor i skadestånd. Mannen tackade nej till jobbalternativet.
I ett par andra uppmärksammade fall har DO begärt att skadestånd ska utbetalas av regioner för att personer inte har fått det kön de önskar i journalanteckningarna. I det ena fallet handlar det om 15 000 kronor och i det andra 20 000 kronor. Ärendet är nu avslutat då regionerna Norrbotten och Västra Götaland har betalat.
Diskrimineringslagstiftning har en viktig plats om den används på rätt sätt. Men när den används till att driva fall där en ursäkt eller en erinran borde räcka, då har det hela gått överstyr och riskerar att skapa en kultur av söka kränkningsersättningar som extra inkomstkälla. En kultur som skattebetalarna får stå för. Det samtidigt som offer för grovt våld och övergrepp tilldöms belopp som i sammanhanget kan betraktas som småsmulor. Här har regeringen ett arbete att göra för skattebetalarnas och brottsoffrens skull.
