GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ett av världens högsta dieselpris räddar inte klimatet

Leder minskad svensk konsumtion av konventionell olja till att det förbrukas mindre av den varan i världen?
Publicerad 10 januari 2022 • Uppdaterad 10 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Foto: Fredrik Persson/TT

Nyligen rapporterade Tidningarnas Telegrambyrå att bensinkedjorna Cirkle K och Preem höjer priset på diesel med 15 öre till en ny rekordnivå på 20:42 kronor per liter på bemannade stationer.

Som förklaringen till att priset vid pump har stigit kraftigt sedan årsskiftet återfinns den utökade reduktionsplikten som började gälla 1 januari 2022. Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörerna måste blanda in en viss del fossilfritt bränsle i det färdiga drivmedlet. Första augusti i fjol höjdes kravet för diesel från 21 till 26 procent. Vid nyår höjdes det till 30,5 procent. Planen är stegvisa höjningar fram till år 2030 då reduktionsplikten ska uppgå till 66 procent. Eftersom biodrivmedel är dyrare än diesel leder en höjd reduktionsplikt till ett successivt högre pris.

Den som är upprörd över priset på diesel nu får alltså räkna med att vara förbannad ett bra tag till givet att den nu rådande politiska inriktningen ligger fast.

Motivet bakom att öka inblandningen av fossilfritt bränsle är att minska användningen av fossila bränslen. Det ska i sin tur minska utsläppen av koldioxid av fossilt ursprung i atmosfären och på så sätt bidra till att minska den globala uppvärmningen.

Men att sambanden inte är så enkla påminde SNS–konjunkturråd om i sin rapport ”Svensk politik för globalt klimat” som kom häromåret (2020). Forskarna bakom rapporten leddes av professor John Hassler, tidigare bland annat ordförande i Finanspolitiska rådet och en av Sveriges främsta ekonomer.

I rapporten konstateras något mycket grundläggande men ofta förbisett i den svenska klimatdebatten. Konventionell olja är både billig att ta upp och transportera i förhållande till sitt pris. Marknaden för konventionell olja är därför global. Minskad användning i Sverige behöver därför inte alls leda till minskad användning av konventionell olja globalt. Om vi minskar vår förbrukning tenderar den att öka någon annanstans, antingen nu eller i framtiden, i stället för att stanna kvar i backen. Som det står i rapporten: ”Konventionell olja handlas på en världsmarknad och är billig att ta upp och transportera i förhållande till sitt pris. Minskad efterfrågan på olja minskar världsmarknadspriset, men knappast den globala användningen”.

I rapporten konstateras också, vilket inte heller är särskilt framträdande i den svenska debatten, att mängden konventionell olja förmodligen inte är så stor att en användning av alla sådana reserver skulle leda till oacceptabelt stora utsläpp. Det handlar om en ökning av den globala medeltemperaturen med 0,1–0,3 grader.

Detta kan man bli upprörd av att läsa men det är i alla fall vad forskarna i rapporten säger, och de är inte vilka forskare som helst. De pekar i stället på att den verkliga utmaningen för världen är användandet av kol. Och i det sammanhanget är det djupt beklämmande att Kina under 2020 byggde mer än ett nytt stort kolkraftverk i veckan, eller tre gånger så mycket som hela världen tillsammans räknat i kapacitet.

Implikationerna av att koldioxidutsläppen är ett globalt problem förbises ofta i den svenska klimatdebatten. Vi är ivriga att gå före och vara ett föredöme för andra. Visst finns det något genuint fint i denna ambition men världen fungerar inte alltid så som vi önskar. Att vi har ett av världens högsta dieselpris kanske ger guldstjärna i någon tävling med andra länder men det räddar inte klimatet.

Anders GustafssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.