Fast i skatteklistret
De senaste åren har kommuner och landsting haft guldår. Skatteintäkterna har stigit i rask takt och statsbidragen har varit generösa. Så har också SCB rapporterat om att kommuner och landsting redovisade ett överskott på 25 miljarder kronor för 2016, nästan 10 miljarder kronor mer än 2015.
De snabbt ökade skatteintäkterna till trots brottas flera skånska kommuner med att klara sina egna budgetar och uppsatta finansiella mål. Ett par av kommunerna har redan valt metoden att höja skatten, som Trelleborg och Skurup. Trelleborg höjde med 24 öre inför 2017, men ser ändå ut att få svårt att klara budgeterna på flera områden. För kommunen som helhet har man övergett budgetens överskottsmål på 28 miljoner kronor, vilket enligt prognoserna ser ut att bli ett underskott på 17 miljoner kronor om inget görs. Socialnämnden – precis som i så många andra kommuner – är den som har svårast att klara sitt uppdrag. Nu väntar besparingar.
Ystads kommuns senaste prognos visade på underskott på 6 miljoner kronor, 21 miljoner kronor från budgetmålet. Här är barn- och utbildningsnämnden liksom socialnämnden de som har svårast att hålla budget. För Socialnämnden är svaret att skjuta på nyrekryteringar och att inte fylla på vakanser. Den typen av besparingar för med sig risken att de som ska jobba kvar sliter ut sig fortare eller lämnar.
Skurup har redan tagit till skattehöjarvapnet. Socialdemokraterna kom inför 2017 överens med den nya lokala ledningen i Moderaterna med att höja skatten med hela 40 öre. Det gjorde att Skurup tog ett rejält skutt upp i den skånska skatteligan.
I Sjöbo, som redan ligger högt, vill varken Moderaterna eller Socialdemokraterna höja skatten. Socialdemokraterna väljer i sin oppositionsbudget för 2018 att balansera på en skör tråd, utan överskott. Höja skatten i Sjöbo vill däremot Sverigedemokraterna, något som kan vara intressant för den som försöker placera in SD på en traditionell politisk skala.
Kommunskattehöjningar är problematiska. De slår direkt mot medborgarnas konsumtionsutrymme, vilket minskar välståndet. Det försämrar möjligheterna för de lokala butikerna, vilket i sin tur krymper arbetsmarknaden och möjligheterna att starta nya företag.
LO är bekymrat eftersom det slår mot medlemmarnas disponibla inkomster och har föreslagit ett tak för kommunalskatten. Skånska kommuner ligger inte värst till i landet, men risken är att med krav på ökad skattenivå i regionen så trycks de skånska invånarnas skatter upp på två nivåer.
Skillnaden mellan olika kommuner är dessutom stor. Trots de omfattande systemet med utjämningsbidrag ligger Kävlinge på en skatt på 18,51 kronor – 2,50 under exempelvis Sjöbo. Det finns säkert många ursäkter från Sjöbohåll för den skillnaden, men Kävlinge är ingen utpräglad rikemanskommun.
Inte ens ur strikt kommunal kameral synvinkel är skattehöjning någon given bra affär. På lång sikt urholkar en allt för hög skattesats skatteunderlaget och ger lägre skatteintäkter.
Just nu råder högkonjunktur i Sverige. Arbetslösheten bland dem som är födda i landet är mycket låg, efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är hög. Skatteintäkterna stiger. Så ser det också för tillfället ljust ut i de flesta kommuners räkenskaper. Desto större anledning att vara observant på de kommuner som har ekonomiska svårigheter i dag. Många kommuner har dessutom dragit på sig stora skulder, frestade av det låga ränteläget och de mycket gynnsamma lånemöjligheterna i det gemensamma Kommuninvest. När de möjligheterna används i hög grad till simhallar och idrottsarenor kan obehagliga överraskningar vänta.
Kommunerna i Skåne är också pressade av flyktingmottagandet, vilket de bland annat vittnat om i rapporter till länsstyrelsen. Det är stora åtaganden som följer med skola, utbildning och integration på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på utbildning och kompetens.
Att klara av att leva upp till löftena om god vård, omsorg och skola under högkonjunktur är en sak. Det är i nedgångstider som kommunerna kommer att prövas ordentligt. Hur stark är motståndskraften för en kraftig och utdragen lågkonjunktur, där jobb försvinner, inkomster sjunker och skatteunderlaget sviktar?
Att en del kommuner i ett läge av högkonjunktur höjer skatten och att andra har svårigheter att hålla underskotten borta är ett illavarslande tecken.
Och alla vet vilka som får betala om kommunerna knakar i fogarna.
