Frikoppla partierna från domstolarna

Domen har också lett till förändringar av hovrättens sammansättning.

Två nämndemän som deltog i domslutet har lämnat sina uppdrag. Nämndemännen var nominerade av Socialdemokraterna och utsedda av regionfullmäktige i Västra Götaland. Efter ett antal möten med S-representanter för distriktet har de två nu lämnat uppdragen. Enligt distriktsordförande Mattias Jonsson har partiet inte krävt att de ska lämna sina uppdrag, utan ”de har landat i det själva” (Sveriges Radio).

Det är dock tydligt att det har skett en påverkan från partiet, vilket är en ytterst känslig fråga. Juridikprofessor Mårten Schultz säger till Sveriges Radio: ”Det ger intryck av ett politiserat nämndemannasystem, eller i vart fall att politikerna och de partier som utser nämndemännen inte kan hålla fingrarna riktigt borta, det är oroande.”

Det är en principiell kritik som också brukar få medhåll från politiker, åtminstone när det handlar om motståndare.

Richard Jomshof (SD), riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet, kritiserade med Twitterorden ”Ett dj**la skämt” de friande domarna efter de så kallade påskupploppen. Utskottsgrannen Ardalan Shekarabi (S) reagerade då och twittrade: ”Uppmanar min kollega i presidiet att respektera Sveriges grundlag och domstolars oberoende”.

När en ordförande i justitieutskottet öppet underkänner domar kan det ses som att vederbörande undergräver domstolens legitimitet. Samtidigt är det ett mer påtagligt ingrepp när politiska partier påverkar nämndemän att lämna sina uppdrag. Nämndemän är – till skillnad från riksdagsledamöter – faktiskt med och dömer.

Snippa-domen är inget unikt exempel på hur partier vill ha bort de nämndemän de en gång har nominerat.

I en uppmärksammad dom i Solna tingsrätt 2018, friades en man från misshandel bland annat med hänvisning till att den misstänkte gärningsmannen kom från en ”bra familj”. I det fallet friade de två nämndemännen medan juristdomaren ville fälla. Där medverkade bland annat en nämndeman som nominerats av Centerpartiet. Vederbörande uppmanades av Centerpartiet att lämna sitt nämndemannauppdrag (Expressen 4/3 2018).

Fallet i Solna ledde till en diskussion om nämndemannasystemet i sig. Eftersom nämndemännen är i majoritet i tingsrätten kan de köra över rättens ordförande, juristdomaren. I hovrätten har dock juristdomarna majoritet, tre juristdomare mot två nämndemän.

I Snippa-domen var det en juristdomarna som gick emot de övriga, men nämndemännen följde rättens ordförande – vilket är det vanliga att göra. På det viset blir den politiska påverkan där nämndemännen avgår än mer kontroversiell. I Snippa-målet handlade det dessutom om en tolkningsfråga, medan i det i Solna mer var en fråga om svensk lag skulle tillämpas eller inte.

Ska då skarpa principer om politiskt avstånd till domar, domare och domstolar råda alldeles oavsett om domen i allmänhetens ögon är uppåt väggarna eller inte? Och uppstår inte problemet då redan i det läge när partierna utser nämndemännen?

Nämndemän nomineras av partier och utses av kommun- och regionfullmäktige. Men i domstolen är nämndemännen inte representanter för sina partier, utan för allmänheten. Det är den formella ordningen. Men det är tydligt att den är svår att upprätthålla i praktiken. Uppenbarligen tolkar i hög grad allmänhet, press och partierna själva nämndemännen som representanter för partierna. Möjligen ser också vissa nämndemän så på rollen.

Om nämndemannasystemet ska upprätthållas bör frågan ställas om partierna över huvud taget ska vara inblandade i processen att nominera dem, eller om enbart personer utan partibok ska utses. I dag har exempelvis Socialdemokraterna krav på att nämndemän som nomineras av dem ska vara medlemmar i partiet.

Om nämndemännen frikopplas från partierna bör det också bli mer fritt fram för politiker att öppet kritisera domar – som Snippa-domen. Det bör de faktiskt få göra. Att kritisera tolkningar av lagen är nämligen i högsta grad lika mycket en politisk fråga som att stifta lagar.