Madeleine Brandin: Juridiska principer hindrar nödvändiga åtgärder
Gynnande- och likabehandlingsprinciper är alltför snäva begrepp. Det är inställningen till vad en kommun ska göra för sina invånare som måste vidgas.
.Man brukar säga att det kommunala kärnuppdraget är vård, skola, omsorg. Vatten och avlopp. Kollektivtrafik, fast det är ju regionens ansvar. Trygghet och poliser, men det är ju staten som sköter lag och ordning. Kultur, nja, även regionen fördelar pengar till föreningslivet. Det är snarare så att det allmänna samverkar, det vill säga kommuner, regioner och staten sköter samhället i en intrikat väv.
Grundtanken att använda samhällets pengar till det som gagnar allmänheten, inte enskilda, är så klart bra. Men sjukvård gynnar ju enskilda, polisutredningar efter inbrott gynnar enskilda.
Efter oktoberstormen Babet har det stormat även i de kommunala förvaltningarna. Vad kan, ska och får kommunerna hjälpa till med. Bygga vallar och sandfodra stränder, ja, men bara om allmänheten gagnas, inte enskilda fastigheter. Medan halva hus stod i vatten i Smygehuk och Löderup, vägar var bortspolade, Knäbäcksstranden inte gick att nå, femtiotals fastigheter var översvämmade vid Ringsjön, då slog jurister i kommuner och på länsstyrelsen sina huvuden ihop och funderade över likställighets- och gynnandeprinciper. Man hade önskat att teknikerna direkt fått skynda ut och bygga och laga medan juridiken funderade klart kring strandskyddslagstiftningen.
Det är absurt att strandskyddet hindrar bygge av kustskydd. Strandskyddsregleringen måste moderniseras, säger utredaren, tidigare landshövding Eva Eriksson. Men redan idag finns tolkningsutrymme och kommuner kan vara flexibla. Syftet är att skydda den kommunala infrastrukturen, naturvärden, kulturvärden och bostäder. Allt som gör ett samhälle.
För några år sedan bildades stiftelsen Smygehuk med syfte att möjliggöra allmänhetens tillträde till bland annat det gamla köpmansmagasinet på Sveriges sydligaste udde och kalkugnarna i Östra Torp. Nu säger Trelleborgs kommun att det är slut med pengar till stiftelsen därför att man inte får gynna enskilda vinstintressen. Att kalkugnarna skulle ge några vinster är nog en nåd att stilla bedja om! Stiftelsen är inget aktiebolag utan just en stiftelse, och just för att det är svårt att driva området kommersiellt. Det är knappast rökeriet och kiosken som menas när privat näringsliv inte får gynnas av kommunal konkurrens.
Gynna enskilda, det gäller att vidga begreppen. Annars kan man säga att kollektivtrafik i så fall gynnar bussägarna och dieselförsäljarna. Till en kommuns kärnverksamhet borde räknas att hålla kommunen attraktiv. Attraktiv blir kommunen av en vacker, välskött och trivsam stadsmiljö, av ett livaktigt kultur- och idrottsliv.
Och förstås av bra vård, skola och omsorg. Att grotta ned sig i gynnandeprinciper bör inte vara prio ett.
Madeleine Brandin är arkitekt och författare
