Kompetens måste belönas
Fackförbundens nej innebar att den så kallade fredsplikten upphörde natten till torsdagen och lämnade fältet öppet för stridsåtgärder. IF Metalls ordförande Stefan Löfven har dock meddelat att man den närmaste veckan inte lägger något varsel och att dialogen fortsätter. Trots hårda ord från de fackliga företrädarna om att budet historiskt sett är lågt i förhållande till kravet på 3,7 procents löneökning, talar lite för att facken kommer att gå ut i konflikt.
Det går inte att helt slå dövörat till för vad som händer i omvärlden. Signalerna är tydliga, Sveriges ekonomi tvärbromsar, enligt Nordea. Den nuvarande starka tillväxten lär inte fortsätta in i nästa år. Enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth förvandlas Sverige från en tigerekonomi till snigelekonomi.
Industrins avtal är traditionellt vägledande för hur de övriga LO-förbundet ska förhandla. Därför har den nuvarande förhandlingen extra tyngd. Dessutom väntar under våren en stor avtalsrörelse då nästan tre miljoner anställdas löner ska förhandlas.
I de nu pågående förhandlingarna vill industrifacken – IF Metall, GS, Livs, Sveriges ingenjörer och Unionen – vinna tillbaka förlorad mark efter två relativt magra år. I år låg ökningen på 1,4 procent och förra året på 1,2 procent. Som det främsta argumentet till det höga budet på 3,7 procent framför facken att lönsamheten är god i de svenska företagen.
Det stämmer. För tredje kvartalet i år ökade BNP i Sverige med 4,6 procent jämfört med samma period förra året. Det var en mycket stark tillväxt, men ingen tror i dag att den starka tillväxten kommer att fortsätta. Enligt Nordeas konjunkturprognos, som presenterades i veckan, spår bankens ekonomer att det inte blir någon tillväxt nästa år, främst på grund av att ekonomin i Europa är på väg in i recession. Detta drabbar i allra högsta grad Sverige, och det kan inte gå fackförbunden förbi.
Troligen väntar en lugn avtalsrörelse. Men det finns anledning att diskutera om den svenska modellen fungerar som den ska. Det finns många fördelar när arbetsmarknadens parter gemensamt kommer överens om arbetsvillkoren, det skapar en grundläggande respekt mellan arbetsgivarna och fackförbunden för varandras förutsättningar.
Men den nuvarande ordningen har sina brister, det blir för mycket fokus på lönenivåer i stället för att lösa ett mer långsiktigt problem, kompetensförsörjningen. Att ständigt gynna den som har arbete framför den som inte har, är i längden kontraproduktivt. Det leder till att tröskeln in på arbetsmarknaden höjs vilket framför allt syns på den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige.
Det ungdomsavtal som Metall ställde sig bakom för ett år sedan är ett bra exempel på hur man konstruktivt kan underlätta för ungdomar att få arbete. Men det behövs fler åtgärder. För att Sverige ska ha en chans att konkurrera på den globala marknaden måste kompetens belönas mer.
