Konkurrens bättre för skattebetalarna

Sloganen är tänkt att väcka obehagliga associationer och vinna väljare. Vissa politiker låter sig dock gärna säljas för några billiga formuleringar och lägger till med lite extra darr på rösten när de uttalar ”riskkapitalisterna”.

För de flesta andra är det viktiga vad som fås ut av skattepengarna.

På vilket sätt bidrar valfrihetssystem och konkurrensutsättning till att vi får ut mer och bättre inom vård, skola och omsorg? Variablerna är många och orsakssambanden komplicerade att reda ut.

HUI research har för Svenskt Näringslivs räkning sammanställt forskningsläget i rapporten ”Värde i välfärden”. Överlag är det så att privata företag inom vården bidragit till högre produktivitet, mer vård för pengarna. Friskolorna tycks ha bidragit till högre kunskapsnivåer i de kommuner där de etablerat sig. De påverkar också de kommunala skolorna i rätt riktning. Kommuner som saknar friskolor har alltså svårare att nå bra skolresultat. En annan studie visar att elever från sämre socioekonomisk bakgrund snarare gynnats än missgynnats av reformen.

Inom äldrevården är det svårast att få en entydig bild av vad lagen om valfrihet inneburit för kvalitet och produktivitet. Vad valfrihetsreformen definitivt inneburit är att kraven på uppföljning av verksamheterna ökat, vilket i sig kan ge förutsättningar för att öka både krav och resultat.

Något stöd för att välfärdens resurser sugs ut av privata företag finns inte. Snarare tyder forskningen på motsatsen, att företag bidrar till effektivitet och kvalitet. Däremot är det sant att vissa aktörer varit olämpliga att driva skola och omsorg. De ska inte ursäktas utan stoppas från att utföra tjänster för skattemedel.