Petter Birgersson: Luften går ur Sverige – hög tid att öka trycket
Svensk ekonomi har krympt två kvartal i rad, enligt SCB, och därmed befinner sig landet definitionsmässigt i recession. Högre räntor slår genom allt mer, svenska hushåll är högt belånade och det börjar märkas på konsumtionen. Konkurserna ökar i många sektorer och över hela landet, bolaget Creditsafe rapporterade för oktober den högsta konkurssiffran sedan bolaget började sina mätningar 1999.
Säljtiderna för bostäder drar ut på tiden, färre får ut vad de har tänkt sig, vilket är en tydlig ekonomisk signal om knappare tider. Nybyggnationen har gått ner mycket kraftigt, och när det om tidigare satts i gång färdigställs så väntar sällan något nytt. Boverket räknar i sin senaste reviderade prognos för 2024 att antalet påbörjade bostäder kommer att hamna under 20 000, att jämföra med 59 000 förra året.
När räntorna går upp tre, fyra, fem gånger på kort tid vore det konstigt om det inte märks, även om det skedde från extremt låga nivåer. Det är något som påverkar Sverige mer än andra länder, där räntorna på bostadslån som regel är bundna på betydligt längre löptider.
Arbetsmarknaden har hittills klarat sig relativt väl, men även här börjar lågkonjunkturen få genomslag i statistiken när det gäller både andelen sysselsatta och arbetslöshet. Det är oroande på flera plan. Inte minst eftersom statistiken släpar efter, det tar tid innan försämringar märks där. Arbetsgivare försöker dessutom ofta hålla så stor andel av den ordinarie arbetsstyrkan skyddad så länge det går, om man tror på en vändning. Det kostar att rekrytera och lära upp ny personal. Håller nedgången i sig blir det kraftigare åtgärder.
Det finns ljusglimtar. Viss export går bra, med hjälp av den svaga kronan – det syns också i SCB:s statistik där handelsnettot växer. Och så ökar efterfrågan på försvarsmateriel drastiskt, vilket ger skjuts åt en del av svensk industri och vissa delar av Sverige – som Karlskrona. Lennart Johansson, innovationsledare på Marintekniskt centrum talar om att ”Karlskrona befinner sig i en kraftig högkonjunktur” (BLT).
Ljus finns också när det kommer till jobben för nyinvandrade, där Sverige faktiskt har lyckats relativt väl de senaste åren. Bland de ensamkommande som kom till Sverige 2015 – nästan alla unga män – var för ett år sedan åtta av tio sysselsatta, ofta inom vård och omsorg, en majoritet av dem med en inkomst över 18 000 kronor per månad (SCB). Det är en sektor som är relativt trygg och dit väldigt få svenskfödda män söker sig. Men en kärvare arbetsmarknad och åtstramningar i offentlig sektor kan påverka även det.
Regeringen har många krav på sig, inte minst från regioner och kommuner. En del av dem högbelånade med växande pensionsskulder. Det blir svårt att stå emot kraven på högre statsbidrag, eftersom det är känsliga områden som drabbas. Men det krävs också en rejäl genomsyn av byråkrati och verksamheter utanför kärnan med vård, skola och äldreomsorg. Samtidigt drabbas hushåll och därmed lär kraven på ökade garantipensioner, upprepade elstöd och andra bidrag bara att växa.
Långsiktigt måste dock helt andra åtgärder till för att stärka svenskt företagande och uppmuntra nyinvesteringar som på sikt gör Sverige och svenskarna rikare . Att släppa genom höjda skatter på energi och sparande men stoppa sänkta skatter på inkomster är helt fel väg, och går dessutom emot löftena i valrörelsen. En viktig poäng med en borgerlig regering är att öka de ekonomiska frihetsgraderna för medborgarna, då måste det också märkas i den förda politiken.
