GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Naomi Abramowicz: Otrygghet är mer än skjutningar och sprängningar

Naomi Abramowicz
Gästkrönika • Publicerad 9 oktober 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Polisen arbetar med sökhundar där en man hittats skjuten.
Polisen arbetar med sökhundar där en man hittats skjuten.
Foto: Anders Wiklund/TT

När otrygghet och brottslighet diskuteras är det framförallt i termer av skjutningar och sprängdåd. Det är brott som inte bara är lätta att räkna och föra statistik på, utan vars konsekvenser är så påtagliga som de bara kan bli.

En skadad, en död. En på sjukhuset, en på kyrkogården. En sjukhusbädd att besöka, en grav att tända ljus på.

Men den som främst ser kriminalitetens påverkan på samhället i termer av skadade och döda, den missar allt som har skett innan dess och vad som ledde upp till den punkten. Inte minst missar den allt som aldrig skedde på grund av rädsla – befogad eller obefogad – för att utsättas för brott.

Eftersom det aldrig har skett går det heller inte inte att göra rubriker av det. Varken den slopade utekvällen eller den uteblivna affärsinvesteringen är förstasidestoff. Dessutom är dess effekter på samhället närapå omöjliga att mäta.

Men Brottsförebyggande rådets årliga nationella trygghetsundersökning (NTU) ger ändå en fingervisning om hur människor påverkas av otryggheten och hur de lägger om sina liv för att undvika att drabbas. Den senaste undersökningen visar att 30 procent av befolkningen känner sig mycket eller ganska otrygg i sitt bostadsområde eller att de som en konsekvens av otryggheten undviker att gå ut ensamma sena kvällar. Kvinnor känner sig betydligt otryggare än män. Nästan 40 procent känner sig ganska eller mycket otrygga, jämfört med drygt 20 procent av männen.

Samma undersökning visar också vilka praktiska konsekvenser som oron får. Mer än en fjärdedel av befolkningen svarar att de mycket eller ganska ofta har valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av att de är oroliga för att utsättas för brott. Än en gång gäller det kvinnor mer än män. En tredjedel av kvinnorna har valt en annan väg till följd av oro, jämfört med knappt 20 procent av männen.

Det är vanligare att man talar om hur privatpersoner behöver förändra sina liv på grund av brottsligheten, men kriminaliteten påverkar även näringslivet. Brottslighet är något som många företagare tvingas ta höjd för när de ska fatta affärsbeslut, även om det sällan får den uppmärksamhet som det förtjänar.

Enligt siffror från Svenskt Näringsliv kostar brottsligheten företagen mer än 40 miljarder kronor per år. Och det handlar bara om de faktiska kostnaderna, inte om alla de kostnader som uppstår till följd av ökade försäkringskostnader eller uteblivna investeringar. De är betydligt svårare att mäta.

Precis som att det är svårt att mäta hur många företag som aldrig startade på grund av stigande försäkringspremier till följd av otrygghet, eller hur många varor som handlare har tvingats ta bort från butikshyllorna då de bedöms vara alltför stöldbegärliga. Det visar hur svårt det är att se vidden av ett problem om allt reduceras till en fråga om statistik.

Fortsätt för all del att mäta skjutningar och sprängdåd. Döda och skadade. Men tro inte att det ger hela bilden av brottsligheten.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.