Johanna Nylander: Nej tack till extraskatt
Nordiska ministerrådet vill att hela Norden ska införa en extraskatt på socker och kött. Rådet, som bland annat tar fram gemensamma näringsrekommendationer, har en historia av att vilja verka uppfostrande och tar gärna i från tårna när de ger råd.
Nu vill de ha skatt på sötad läsk och vissa typer av kött för folkhälsans skull. Det är kortsiktigt. Inte bara för att det drabbar den inhemska matproduktionen som snarare skulle må bättre av lägre skattesatser. Socker är en av få grödor Sverige kan vara helt självförsörjande på. Köttproduktion har redan i dag små marginaler och är dyrt för konsumenter. Om man bara såg till priset hade konsumenterna redan valt något annat, och ännu högre matpriser är verkligen inte det som behövs för vare sig konsumenter eller samhällsekonomin. Priserna har stigit ändå och matkassarna är dyrare än någonsin.
Det finns massor av pekpinnar och riktlinjer när det kommer till mat. De flesta med hälsoproblem relaterade till kost har fått höra välmenande råd i åratal. Det är inte billig läsk som gör att överviktiga inte klarar av att själva gå ner i vikt. Utan att se på bakomliggande orsaker som genetik och psykisk ohälsa blir kosten på sin höjd ett litet plåster på ett för stort sår.
”Det är inte billig läsk som gör att överviktiga inte klarar av att själva gå ner i vikt.”
Näringsrekommendationer är en bra grund för måltidsplanering i större kök. Men när de senaste nordiska rekommendationerna kom kritiserades råden, med rätta, för att de gick långt bortom det och innehöll råd om att mammor som ammade skulle avhålla sig helt från alkohol, trots att det inte går vidare i vare sig märkbar eller hälsopåverkande dos i bröstmjölken.
Att från den tidigare sammanställningen lägga förslag om hur man med skatter och lagar driver folkhälsofrågor borde ligga långt utanför ministerrådets uppgifter. Att blanda ihop kosten med klimatet kan vara relevant om man talar om livsmedelsproduktion. Då finns det fler faktorer att ta med i beräkningen. Som att ha motståndskraft vid krig och konflikter och säkra både egenförsörjning och hållbara importkedjor.
Men när det kommer till kostrekommendationer sänder det dubbla signaler. Om man ska kunna tolka rekommendationerna efter de egna förutsättningar man har, och för att rekommendationerna ska ha någon rimlig effekt, måste det vara tydligt vad det är som är syftet bakom. Socker från skånska betor är knappast ett klimatproblem. En stor grupp unga kvinnor lider av järnbrist och skulle gynnas av att öka sin konsumtion av rött kött.
1993 avskaffades lyxskatten på varor som choklad, läsk och smink. Det var en punktskatt som särskilde läppbalsam från läppglans i olika skattesatser, och som delade upp kakor och bakverk efter vanilj- eller chokladsmak. Det var dumt då och det är dumt nu. Låt människor själva avgöra vad de vill äta till middag, och håll skattebyråkratin borta från uppfostrande ambitioner.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan.
