Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Har vi råd med energi?

Torsdag 27 januari blir en spännande dag för Sveriges energiforskare. Då – men först då – ska den nya miljöministern Annika Strandhäll förklara hur hon ska hantera förvaringen av kärnkraftsavfallet. Nyligen meddelade hon att uppgiften kräver mer forskning. Fem veckor till ska det ta.

Experterna på Svensk kärnbränslehantering (SKB) har visserligen analyserat problemet i drygt 40 år. Men Strandhäll behöver några veckor till. Sedan ska saken vara klar.

Här några ekonomiska perspektiv som jag anser att energidebatten behöver.

Ekonomisk analys skiljer mellan fasta och rörliga kostnader, och mellan samhällsekonomisk och företagsekonomisk kostnad. Det är de här två distinktionerna man måste använda för att få klara problemformuleringar.Många kritiker, inom och utom MP, anser att kärnkraften är för dyr. Det argumentet kräver en separat analys.

Ett kraftverk är dyrt att bygga i den meningen att det kostar mycket pengar. Men bygget är en fast kostnad. En ekonomisk kalkyl måste också ta med de rörliga kostnaderna, det vill säga kostnaden per säg terawattimme. Och de rörliga kostnaderna är vanligen extremt låga jämfört med de fasta. En kalkyl över den totala ekonomin, över kraftverkets hela livslängd, måste därför räkna samman båda kostnadsbegreppen. Kalkylen måste dessutom ta hänsyn till alternativkostnaden: hur dyrt blir det att producera samma energi med till exempel vindkraft? När det inte blåser?

Kärnkraften blev dyr, även när det gäller de rörliga kostnaderna. Det berodde på att Miljöpartiet – som helt ville stoppa kärnkraften - drev igenom en separat skatt på driftkostnaderna. Sådant förstör investeringskalkylerna. Privata företag måste få garantier mot tillfälliga punktskatter för att våga investera. Och detta måste politikerna lära sig, hur svårt de än ser en sådan övning.

Samhällsekonomisk kostnad handlar om avkastningen på de totala resurser som investeras i ett projekt – detta gäller netto varför alla skatteeffekter måste räknas bort. Vi måste skilja detta begrepp från företagsekonomisk lönsamhet som ofta maskeras av skatter. En investering kan alltså vara samhällsekonomiskt lönsamt men företagsekonomiskt förlustbringande.

Avfallet är besvärligt. Men ett långsiktigt perspektiv kan bli intressant. Ingenjörsvetenskapsakademin och Vetenskapsakademin har i en gemensam bok, ”Energi – möjligheter och dilemman” – liksom förre VD för SKB Sten Bjurström, pekat på vad som kallas fjärde generationens kärnkraftverk. De utnyttjar en större andel av energin och kan drivas med dagens kärnkraftsavfall som bränsle. Bjurström har beräknat att det avfall som vi nu förvarar kan täcka Europas energibehov för tusen år framåt.

Men förmodligen räknar Miljöpartiet ut att sådana kraftverk blir för dyra. Jordbruket blev effektivare med användningen av plogbillar av järn, och av importen av starka ardennerhästar. Miljöpartiet hade sannolikt räknat ut att det blivit för dyrt.