Petter C Larsson: Risk att Ryssland splittrar Sverige
Att Sverige står kvar utanför Nato samtidigt som Finland kliver över tröskeln skall, oaktat Turkiets agerande, ses som en sorts framgång för Ryssland. Ur ett militärt perspektiv har Sverige redan fått betryggande säkerhetslöften inte bara från Nato, utan även från enskilda medlemsländer.
Jag har personligen inte någon oro över ett ryskt militärt angrepp mot Sverige men jag är förbannad över den dolda ryska underrättelse- och inflytandeverksamhet som sker på svensk mark och mot svenska intressen.
Ryssland har en lång historia av att använda dolda medel för att påverka och underminera andra länder. Kreml har visat sig vara skickligt på att manipulera allmän opinion och så split genom valpåverkan, desinformationskampanjer, sabotage och lönnmord för att nämna några exempel.
Med Finland som en del av Nato kan Sverige bli ett land den ryska regimen anser vara värt att dolt försöka påverka än mer och göra till en ännu viktigare måltavla för underrättelse- och påverkansaktiviteter.
Att Sverige nu halkar efter i Nato-inträdet bör fungera som en väckarklocka för alla svenskar eftersom den understryker behovet av fortsatt stöd och utveckling av det psykologiska försvaret. Våra säkerhetsmyndigheter utkämpar redan i dag en intensiv kamp men som samhälle behöver vi bli mer alerta och motståndskraftiga.
Vad gäller arbetet mot dold rysk subversiv- och påverkansrelaterad verksamhet behöver vi även på kommunal nivå och ytterst som medborgare dra vårt strå till stacken och tända till.
Det är viktigt att personal i svenska kommuner är vaksamma och får hjälp att utveckla de verktyg som behövs för att känna igen och motstå subversivt beteende och propaganda. Detta inkluderar att hålla sig informerad om de senaste nyheterna samt att utveckla kritiskt tänkande och en hälsosam skepsis gentemot information från okända eller ej betrodda källor. Men också om att bli bättre på att känna igen anatomin hos en påverkansoperation.
För att öka motståndskraften mot underrättelseverksamhet och andra dolda påverkansaktiviteter behöver kommuner vidta åtgärder som att utbilda personal, öka transparensen i beslutsprocesserna, stärka cybersäkerheten, etablera system för att snabbt upptäcka lokalt avvikande händelser och bygga tätare partnerskap med relevanta myndigheter.
Att förbättra kommuners motståndskraft och upptäcktsförmåga mot utländskt inflytande och underrättelseoperationer är viktigt för att värna säkerhet och trygghet i samhället och skydda lokala företag och demokratiska processer.
Trots att detta för många är ett ovant och svårt ämne skulle jag vilja uppmuntra Sveriges kommuner att intensifiera det egna arbetet. Kommuner är en kritisk del av landets psykologiska försvar och med rätt förberedelser kan de bidra väsentligt till helheten.
