Annons

Skånes kamp mot viruset

Ett snabbt ökat antal covidpatienter i Skåne visar att pandemin är långvarig. Det påverkar inte bara vårdens situation utan gör också att kommuner, företag och evenemangsarrangörer får svårare att se klart framåt.
Ledare • Publicerad 27 oktober 2020 • Uppdaterad 28 oktober 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Fortsatt tomt på skånska läktare.Foto: Per Danielsson/TT

Den skånska vården har den senaste veckan märkt av ett snabbt ökande tryck från covidsmittade patienter. Regionledningen är oroad över att senhösten ska bjuda på en allvarlig situation för den skånska vården och för en mängd människor som drabbas av covid-19.

Därför införs också nya lokala rekommendationer om att hålla avstånd, helst undvika kollektivtrafik så länge inte skola, jobb eller vårdbesök kräver det. Köpcentrum och butiker ska också undvikas, nödvändiga besök på Apotek och i livsmedelsbutiker kan däremot göras. Arbetsgivare ska uppmana personal att jobba hemma och fysiska möten ska minimeras till antalet. Det är fortfarande en svensk ingång på smittspridningsåtgärder, med fokus på frivillighet, som gäller. Rekommendationerna är långt ifrån lock-down och krav på munskydd som vi känner från internationella sammanhang.

Annons

Men för vissa är det klarare restriktioner som gäller. Kultur- och sportarrangörer har det redan svårt. Publikberoende elitklubbar som Ystads IF och IFK Ystad får fortsätta att treva sig fram. Nyligen trodde man på lättade restriktioner, men i Skåne gäller även fortsatt publiktak på 50 personer efter tisdagens besked från Region Skåne och länsstyrelsen.

Om det i våras var svårt att veta hur smittspridningen skulle utveckla sig och slå mot sjukvård, äldreomsorg och företag så vet vi nu att de värsta scenarierna trots allt uteblev i Skåne. Åtminstone gällde det under våren och sommaren. Sparbanken Skåne visar i en färsk analys att kommunernas prognoser över den egna ekonomin är betydligt ljusare nu än då. Den som bara tittar i kommunernas bokföring kan få intrycket av att det råder högkonjunktur så att det ryker om det. De skånska kommunernas intäkter från skatter och statsbidrag per invånare väntas öka med 4,2 procent i år. ”Inte sedan 2016 har de kommunala intäkterna ökat i samma takt” heter det i Sparbanken Skånes rapport.

Det beror på att skatteintäkterna inte drabbades så hårt av corona som väntat men att statens bidragskompensation samtidigt ligger fast: ”Eftersom statsbidragen baserades på prognoser från i våras har bidragen inte bara vägt upp för kommunernas ökade kostnader och förlorade intäkter, utan även gett ett överskott i kommunkassan.” heter det i rapporten.

Men det gör också att bilden av ett gräddskummande överskott 2020 riskerar att vilseleda rejält. Det är inte läge att ta det som intäkt för att dra på spenderbyxorna till nästa kommunstyrelsemöte. För kommande år visar prognoser från Sveriges kommuner och regioner SKR, på betydligt tuffare tider. För kommunerna i hela landet uppskattar SKR att nettokostnaderna kommer att öka med nära 5 procent 2021, medan tillväxten per invånare i form av skatteintäkter och statsbidrag bara höjs med några tiondelar.

Då bygger det ändå på att konjunkturen hålls relativt väl uppe och att de privata arbetsgivarna inte möter för stora motgångar. En accelererande pandemi under hösten kan få konsekvenser för världsekonomin som slår igenom ända ner till de lokala små företagen, även de som inte är direkt exportberoende. Lokala och regionala utbrott kan dessutom slå mer direkt mot vissa servicenäringar.

Hög beredskap gäller alltså även fortsatt, såväl ekonomiskt som mänskligt.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons