Karin Pihl: Staten har sparat – men folket har festat i krediter
Just nu pågår en debatt om den svenska statsskulden. Nationalekonomer såväl som politiska partier föreslår att staten borde låna mer och investera i allt från infrastruktur till försvar.
Statsskulden må vara rekordlåg, men det betyder inte att Sverige kan slå sig för bröstet för vår fina sparkultur. Tvärtom.
Staten har duktigt har tillämpat principen ”den som spar, han har”. Folket har gjort det motsatta, med statens goda minne. Svenskarnas skulder till Kronofogden är nu på den högsta nivån någonsin. Totalt uppgår summan till 119 miljarder kronor. Skulderna ökar i hela landet och i alla åldersgrupper. Och det har gått snabbt. Sedan i fjol har skulderna stigit med 50 miljoner kronor om dagen.
Inte minst konsumtionslån bland unga har ökat dramatiskt. Genom smidiga betaltjänster är det enklare än någonsin att shoppa kläder, smink och hemelektronik på avbetalning. Små skulder blir snabbt stora. När betalningen inte kommer i tid blir det ännu dyrare. Konsumtionslån kan ofta ha en effektiv ränta på över 20 procent.
Den största delen av svenskarnas skulder består dock av bostadslån. Att låna pengar för att köpa en bostad är givetvis inte fel. Men svenska bolånetagare har i en internationell jämförelse tagit högre risker. Vi är mer sårbara när räntorna stiger och ekonomin skakar.
Orsaken till det är välkänd.
Den prisreglerade hyresmarknaden har gjort det olönsamt att bygga hyresrätter och lönsamt att bygga bostadsrätter. Bostadsbristen i storstäderna har pressat upp priserna. En expansiv penningpolitik med rekordlåg styrränta mitt under en högkonjunktur har eldat på racet och därmed belåningen. Tidigare slappa kreditregler har också gjort sitt för att bidra till lånefesten.
Det är därför inte konstigt att den svenska bostadsmarknaden föll mest i världen[5] när inflations- och räntesmockan slog till förra vintern. Svenskarna är det tredje mest belånade folket i hela EU, och har dessutom rörliga bolån i större utsträckning än andra länder.
Finansinspektionen har pekat ut hushållens höga skulder som en potentiell ekonomisk risk. Lågkonjunkturen kan bli djupare när konsumtionen dyker. Bilden delas av EU-kommissionen, som spått att Sverige kommer att ha lägst tillväxt av alla EU-länder i år. Detta inte minst på grund av att hushållens räntekostnader har ökat brantare i Sverige än i alla andra EU-länder. Och trots att många talar om en ljusning har vi, enligt Finansinspektionen, inte fullt sett effekterna av den senaste tidens penningpolitik.
Det här är inte bara siffror och statistik. En tredjedel (!) av alla vuxna i Sverige har i dag svårt med löpande utgifter som mat och hyra. Värst är det för personer mellan 18 och 44 år. Det är också den grupp som i högre utsträckning än andra ålderssegment ”löser” sina ekonomiska problem genom att ta snabblån, och som av uppenbara skäl har högre bostadslån än äldre generationer.
Hushållen måste stärkas i sin motståndskraft. För det krävs en rad reformer på alltifrån hyresmarknaden till hårdare regleringar av blancolån. Det är bra att staten sparar för att rusta sig för sämre tider. Men det räcker inte.
