Underskatta inte regeringsmakten
Det brukar varnas för vad Sverigedemokraterna gör med makten om partiet får den. Vid regeringsmakten skulle SD kunna påverka Sverige på djupet över långt tid, genom att styra myndigheter och påverka både verksamheternas innehåll och vilket budskap som sänds ut. Makten över tillsättningarna på centrala myndigheter är avgörande för Sveriges utveckling. Med myndigheter som bildas direkt med politiska uppdrag kan en opinionsbildande aktivistroll intas i tjänstemannakläder.
Allt fungerar som ett maktens verktyg med eller mot medborgarna, beroende på hur man väljer att se det.
Det är en i hög grad korrekt analys. Makt ger inflytande. Makt över tid ger än mer inflytande. Fristående myndigheter är aldrig mer fristående än de direktiv de får och de chefer som tillsätts. Socialdemokraterna vet detta. Utnämningsmakten är en huvudanledning till att regeringsinnehavet är så viktigt för dem. Den kan användas som politisk belöning för riktigt närstående, men också som medel för att tillfredsställa dem som befunnit sig på lagom fientligt avstånd. Det är knappast en tillfällighet att ingen offentligt bekännande sverigedemokrat har utsetts till generaldirektör, landshövding eller ambassadör.
Denna verklighet är väl känd. Timbro har i en färsk rapport räknat hur många av de tillsatta myndighetscheferna under Stefan Löfvens statsministertid som har varit politiker. Dit kan var fjärde, eller 40 myndighetschefer, räknas enligt Timbro. Av dem är 22 socialdemokrater, 8 moderater och övriga fördelade på de andra riksdagspartierna. Ja, utom ett: Sverigedemokraterna.
Enligt Timbro har socialdemokrater under perioden fått de tyngsta myndighetschefsposterna. 90 procent av de statliga tjänstemän som fått en ex-politiker som högsta chef har fått en socialdemokrat.
Timbro föreslår att en permanent och professionell tjänsteförsörjningsnämnd inrättas. Den ska hantera tillsättningar av myndighetschefer och lämna förslag på lämpliga kandidater. Om regeringen går emot rekommendationerna ska besluten kunna prövas av konstitutionsutskottet. Om det är en möjlig ordning får kunniga jurister avgöra, men det skulle åtminstone öka insynen och kontrollen över regeringens utnämningar.
Även om riksdagen kan sätta käppar i hjulet, till och med gå genom andra budgetar är regeringsmakten och utnämningsmakten central för vilken riktning Sverige tar. Detta har socialdemokratiska toppolitiker i blodet.
Det är viktigt att makt fördelas, att den utgår från folket och att myndigheterna främst tjänar medborgarna. Utnämningar ska vara baserade på kompetens och på förmåga att i ämbetet vara objektiv tjänsteman. Det finns ännu många goda exempel på toppstatstjänstemän som klarar av det, även personer som tidigare haft framträdande politiska poster. Men det kan rimligen inte vara så att så stor andel av den kompetens som krävs för att leda stora myndigheter kommer ur den politiska kamratkretsen. Då handlar det snarare om smörjmedel för den egna makten än om Sveriges och medborgarnas bästa.
